Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1553
Billnäs—Bin
1554
1804, d. 1870, litograf, från 1827
bosatt i Paris. Skicklig
landskaps- och. arkitekturtecknare.
Utförde ett stort antal
litografe-rade planschverk över sina resor
inom och utom Sverige.
Billnäs, järnbruk i Nylands 1.,
Finland.
Billroth, Christian
Albert Theodor, f. 1829, d.
1894, tysk kirurg, en av sin tids
främsta, 1867 prof, i Wien; hai’
särskilt inlagt stora förtjänster
om bukkirurgiens utveckling.
Billström, Lars, f. 1801, d.
1878, borgmästare i Lund 1855—
78, politiker, led. av
borgarståndet 1844—60, en av ledarna för
den liberala oppositionen. Led. av
F. K. 1867—71.
Biltog, fredlös, landsflyktig.
Bi-lus, se Lusflugor.
Biläger (tyska Beilager), ett
ord för bröllop, som användes i
fråga om furstliga personer.
Bi-mal, namn på vaxmott.
Bi’mana (lat. bis, två gånger,
och ma’nus, hand), se
Människan.
Bimetalli’sm (lat. bis, två
gånger, och metall), myntfot
grundad på två metaller, vanligen
silver och guld. Se AI y n t f o t.
Bin, A’pidae, en familj
Gadd-s t e k 1 a r. Bakfötternas första
fotled är betydligt större än
följande leder, plattad samt
åtminstone på insidan tätt klädd med
borst. Utom fasettögon finnas tre
punkt ögon (på hjässan).
Antennerna ha hos hanen 13, hos honan
12 leder. För hemfor siande av
frömjöl ha en del B. på de bakre
skenbenen en urholkning, f r ö
-mjölskorgen, andra ha borst
på bakbenens skenben 1. lår,
några ha dylika på bakkroppens
undersida. Genom sitt ofrivilliga
överförande av frömjöl till
märket vid besöken i blommorna äro
många B. av en synnerligen stor
betydelse för en stor mängd
växter. I Sverige finnas mer
än 200 arter B. — Hos de s
o-c i a 1 a (i samhällen levande) B.
finnas i varje samhälle blott en
fortplantningsduglig hona
(drottning 1. vise), ett fåtal hanar samt
ett större antal, till
fortplantning odugliga, till storleken något
mindre honor (arbetsbin), på
vilkas lott kommer anskaffandet av
föda, bobyggande, vård av yngel,
försvar, renhållning av boet m. m.
Larvkamrarna byggas av från
bakkroppen avsöndrat vax. (Jfr
Solitära bin och S n y 11
-bin.) Sociala former äro
humlor (se d. o.) och bin i detta ords
mer inskränkta betydelse. Den
mest kända arten av de senare
är tam- 1. honungsbiet,
A’pis melli’fera, människans
enda, verkliga husdjur bland
insekterna. Hanarna 1.
drönar-n a av honungsbiet ha pä hjässan
sammanstötande fasettögon och
sakna gadd; de ha till uppgift att
befrukta visen. Visen har ögonen
åtskilda, har längre, spetsigare
bakkropp än drönarna samt en
gadd i förbindelse med
giftkörtlar. Arbetsbina ha gadd
samt frömjölskorg, vilken saknas
hos visen; mundelarna, vilka hos
visen och drönarna icke äro
anpassade för honungssugande, äro
här utbildade i form av ett par
bitkäkar och en sugsnabel. —
De vilda honungsbina bebo
ihåliga träd; för tamdjuren
användas kupor (se Biskötsel). Ett
samhälle består av en vise, några
hundra drönare och 20,000—
30,000 arbetsbin. Visen lever 4
-—6 år, drönarna en 1. annan
månad, de på sommaren
verksamma arbetsbina knappt 6
veckor, de övervintrande arbetsbina
8—9 månader. Visen befruktas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
