Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindesubstansvävnader ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557
Bindesubstansvävnader—Binnikemaskar
1558
komponerat keramik- och
metallarbeten, bokband och möbler
m. m. samt skapat en
självständig ornamentik. Se ill. till
Dansk konst.
Bindesubstansvävnader, se
Stödjevävnader.
Bindetid, se Bindning.
Bindhinna, se ö g a. — B i n
d-hinnekatarr, conjunctivi’tis,
inflammation i bindhinnan.
Bindning. Byggn. Den första
process, genom vilken cement,
cementbruk eller betong hårdnar
efter vattentillsats. Den för
bindningen åtgående tiden kallas
bindetid. — Textil. Se
Vävning.
Bindväv, en mycket utbredd
stödjevävnad i djur- och
människokroppen, bestående av mer
1. mindre sparsamt
förekommande celler, omgivna av från
cellerna avsöndrad mellansubstans,
i n t ercellularsubstans,
av växlande beskaffenhet. G e 1 é
-vävnaden har struktur lös,
mjuk mellansubstans och finnes
hos människor och högre djur
nästan uteslutande på tidigt
fosterstadium. I fibrillär B.,
som förekommer i läderhud, senor
m. m., utgöres mellansubstansen
av dels elastiska trådar, dels (av
kollagen bestående)
bindvävs-fibriller. Detta slag av B. ger vid
kokning lim. Bindvävsfibrillerna
äro hos däggdjuren ordnade i
buntar, vilka i sin tur kunna
förlöpa parallellt. Om cellerna i
större utsträckning innehålla
fett, kallas B. fettvävnad.
Mellan gelévävnad och fibrillär
B. finnas övergångsformer.
Binet [binä’], Alfred, f.
1857, d. 1911, fransk psykolog,
föregångsman på
intelligensmätningarnas (se d. o.) område.
Bingel, se M e r c u r i a 1 i s.
Bingen, stad i Hessen,
Tysk
land, vid Rhen. Turistort.
Vinodling, tobaksfabriker och
garve-rier. B. härstammar från
romartiden. 10,000 inv.
Binghampton [bingä’mtn],
stad i staten New York, För.
Stat. Kol- och järnfyndigheter.
70,000 inv.
Bingsjö, kapellförs. till
Rättvik (se d. o.).
Binjure, ett litet hjälmformat
organ, täckande övre polen av
vardera njuren. Mikroskopiskt
visar sig B. bestå av två skilda
vävnadsslag, ett yttre, fastare,
gulaktigt barkskikt och
därinnanför det lösare, brunaktiga
märgskiktet. B. hör till de organ,
som benämnas körtlar med inre
sekretion (se d. o.). Av dess
sek-retionsprodukter är
adrenalinet (se d. o.) väl känt. —
Höggradigare förstöring av B.
(genom tuberkulos eller
svulstbildning) framkallar A d d i
-sons sjukdom (se
Addi-son 2). Av detta förhållande
har man velat draga den
slutsatsen, att B. normalt
tillintetgör eller neutraliserar från annat
håll inom organismen
producerade giftiga ämnen.
Binka, se E r i g e r o n.
Binneberg, socken i Skarab. 1.,
jämte Odensåker, Tidavad och
Låstad pastorat i Skara stift.
150 inv.
Binnikemaskar (ä. nsv.
bin-nika, band, av mlty. bindiken),
bandmaskar, Cesto’des, en
ordn. Plattmaskar. Flertalet
likna ledade band, avsmalnande
mot ena änden. Hos de flesta
bildas från den smalare ändens
yttersta del (”huvudet” med
”halsen”) sinsemellan
sammanhängande leder, proglottider. B.
leva som parasiter i andra djur,
på könsmoget stadium i regel i
tarmen hos ryggradsdjur, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
