Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sainte-Claire Deville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Sainte-Claire Deville—Saintes
14
d. 1869, fransk författare och
kritiker, bibliotekarie vid
Mazarin-biblioteket 1840, led. av Fr. akad.
1844, prof, i latinsk poesi vid
Col-lège de France 1855, vid 1’École
normale supérieure 1857. S.
började som en av V. Hugos och
romantikens vapendragare,
tillhörde cenaklet (se d. o.) samt utgav
det delvis självbiografiska
arbetet Vie, poésies et pensées de
Jo-seph Delorme (1829).
Småningom bröt S. med romantiken,
samtidigt som han alltmera ägnade
sig åt litteraturhistoria och
kritik och bl. a. utgav den
mästerliga skildringen av jansenismens
högkvarter Port Roval,
Port-Royal (5 bd, 1840—59’), ett rikt
galleri av människor från Ludvig
XIV: s tid, skänkande en
kulturhistorisk helbild, samt
Cha-teaubriand et son groupe littéraire
(2 bd, 1860). I S:s oerhört rika
kritiska produktion märkas de
studier, han från 1849 varje
måndag (därav namnet Causeries
du lundi, ”måndagskåserier”, 11
bd, 1851—62; Nouveaux lundis,
13 bd, 1863—72; en del kritiker
samlade i flera saml. Portraits)
offentliggjorde i le
Constitution-nel 1. le Moniteur, slutligen i
le Temps. I dessa essayer
framträdde S. som en sällsynt fin och
smidig kritiker, som bröt med
klassicismens kritik och dess
bedömande av all konst efter ett
redan färdigt ideal. Genom sina
strävanden att uppvisa, hur
dikten är framgången ur en viss
omgivning, växlande med land och
tid, blev S. en föregångare till det
rent historiska betraktelsesätt,
som sedan upptogs av Taine,
samtidigt som han genom sina
skarpsinniga analyser blev en av de
främsta företrädarna för den
psykologiska litteraturkritiska
metoden.
Charles Augustin Sainte-Beuve.
Samtida litografi.
Sainte-Claire Deville [sägt
klär dovi’ll]. 1. Charles S., f.
1814, d. 1876, fransk geolog och
meteorolog, 1872 generalinspektör
för de meteorologiska stationerna
i Frankrike, gjorde viktiga
vul-kanologiska undersökningar och
upptäckte amorft svavel. — 2.
Henri Étienne S., f. 1818,
d. 1881, den föreg:s broder,
fransk kemist, prof, i Besangon
1845, i Paris 1851, känd genom
sina betydelsefulla
undersökningar över dissociation och sin metod
att tekniskt framställa
aluminium (se d. o. sp. 340).
Sainte-Croix [sägt kroa’]. 1.
By i kantonen Vaud, Schweiz, i
Jura. Centrum för tillverkningen
av speldosor. 5,000 inv. — 2. Se
Antillerna.
Sainte-Marguerite [sägt [-mar-gori’tt],-] {+mar-
gori’tt],+} fransk ö i Medelhavet,
2 km. utanför Cannes. I ett fort
å S. ha ”Järnmasken” och
Ba-zaine varit statsfångar. 2 kvkm.
Saintes [särjt], stad i dep.
Cha-rente-Inférieure, v. Frankrike, vid
v. stranden av Charente. S. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
