Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Salzkammergut—Samarin
76
Salzkammergut [-[saTltskam-mergot],-] {+[saTltskam-
mergot],+} naturskönt alp- och
sjölandskap i Österrike, till största
delen beläget i övre Österrike.
Mycket besökt av turister. Stora
saltverk. Huvudorter Gmunden,
Ischl och Hallstatt.
Salzmann [sa’llts-],
Christian Gotthilf, f. 1744, d. 1811,
tysk pedagog, en av de förnämsta
representanterna för
filan-t r o p i n i s m e n (se d. o.),
upprättade 1784 en läroanstalt i
Schnepfenthal nära Gotha, vilken
ännu äger bestånd, fastän under
annan form. S. ivrade bl. a. för
fysisk fostran och för
handarbetets användning vid
undervisningen. Bland hans arbeten märkas
Krebsbüchlein (1780;
Kräftgången, 1886) och Ameisenbüchlein
(1806; Lilla myran, 1897).
Samain [-mä’rj], Albert, f.
1858, d. 1900, fransk skald. S:s
formfulländade och melodiska,
av Baudelaire påverkade diktning,
som ofta söker klassiska motiv,
har en på en gång starkt sensuell
och elegisk prägel.
Samani’derna, iransk dynasti.
S. regerade 892—999 ss.
oavhängiga härskare över Turkestan
och Chorassan. De befrämjade
vetenskap, konst och litteratur, och
under dem kom den nypersiska
litteraturen först till utveckling.
De störtades av ghasnaviderna
(se d. o.).
Sama’r, se F i 1 i p p i n e r n a.
Sama’ra. 1. Guvernement i
Mell. Volgaområdet, Ryssland.
Jordbruk. 104,017 kvkm. 2,8 mill.
inv. -— 2. Huvudstad i S. 1 och
Mell. Volgaområdet, vid Volga.
Universitet. Stora ångkvarnar;
betydande handel. Järnvägsknut
(bl. a. linje till Tasjkent). 150,000
inv. Jfr Röda korset sp. 1631.
Sama’rang, se S e m a r a n g.
Sama’ria, forntida stad i mell.
Palestina, c:a 10 km. n.v.
omNab-lus (Sikem), liksom Jerusalem
beläget på en bergskulle, som på tre
sidor omges av branta dalar. S.
anlades av Omri och gjordes av
honom till Israels huvudstad i st.
f. Sikem. Sedermera flera gånger
erövrat (bl. a. 722 f. Kr. av
assyrierna), ombyggdes och
utvidgades S. betydligt av Herodes den
store och fick då till Augustus’
(grek. Sebasto’s) ära namnet
Se-ba’stc. Nu en by Seba’stije.
Sama’rien. 1. Efter
huvudstaden Samaria namn på Israels 1.
Efraims rike (Hos. 7:1 m. fl.). —
2. Efter S. l:s undergång (722
f. Kr.) så småningom beteckning
för den mell. delen av
Väst-Jordanlandet, från c:a 15—25 km. n.
om Jerusalem till Jisreelsslätten i
n. Den centrala delen av detta
landskap är ej av så sluten och
karg karaktär som motsvarande
parti av Judéen. Bergen omväxla
här med en mängd slätter och
dalgångar. Vattentillgången är också
vida större. Åt v. är övergången
till kustslätten jämnare. S:s mest
kända berg äro Ebal och Gerissim.
Bland städerna märkas Sikem och
Samaria. Efter assyriernas
erövring (722 f. Kr.) koloniserades S.
av åtskilliga främmande folkslag
(jfr Samariter). Mot slutet
av 100-t. f. Kr. genom
mackabéer-na införlivat med Judéen, lades S.
63 f. Ki’. av Pompejus under prov.
Syrien. 30 f. Kr. gav dock
Augustus Samaria med underlydande
område åt Herodes den store,
och därefter delade S. på nytt
Judéens öden. Under l:a och 2:a
årh. e. Kr. var S. ett hemvist för
åtskilliga gnostiska lärare och
religionsstiftare.
Sama’rin, J u r i j F j o d o r o
-v i t j, f. 1819, d. 1876, rysk
publicist, slavofil. Ivrig anhängare av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
