Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sambyggare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81 Sambyggare—Samhällsfördrag 82
hyll på våren. & e’bulus, s
ömma r hy 11, är en giftig ört.
Sambyggare, se
Sexualsystemet.
Sa’mer, se Lappar sp. 242.
— Sa’melan d, försv. av
lapparnas namn på Lappland.
Samfundet De nio, en på
grundval av L. v. Kræmers (se d.
o.) testamente 1913 stiftad
förening med uppgift huvudsakl.
att med penningbelopp prisbelöna
svenska skönlitterära författare.
1916-—26 ha utdelats omkr.
110,000 kr., och på grund av
fondökning kunna under de närmaste
åren utgå omkr. 20,000 kr. om
året. Av S: s nio medlemmar skola
fyra vara män och. fyra kvinnor
och den nionde, ordföranden,
alternerande man 1. kvinna. S.
utger den litterära kalendern Vår
tid (ärlig 1916—25).
Samfundet för utgivande av
handskrifter rörande
Skandinaviens historia, Kungliga S.,
stiftat 1817, har högst 100
svenska led., av vilka flertalet äro
bemärkta målsmän för olika
historiska vetenskaper, och
verkar huvudsakl. genom ett
redak-tionsutskott. S. har bl. a. utgivit
källskriftsserierna Handlingar
rörande Skandinaviens historia
och Historiska handlingar.
Samfundet Sankt Erik i
Sthlm har till svfte att sprida
kännedom om Sthlms historia och
verka för bevarandet av ur
historisk, topografisk, estetisk 1.
kulturell synpunkt värdefulla
minnesmärken 1. egendomligheter
samt för beaktande av historiska
och estetiska krav vid stadens
utveckling. S. utger sedan 1903
Samfundet S:t Eriks årsbok.
Sam germansk, -nordisk,
-slavisk, beteckning för
sådana språkliga 1. i allm. kulturella
företeelser, vilka infalla före de
germanska, resp, nordiska och
slaviska, folkens klyvning i
grupper med mera specifika
egendomligheter.
Samhälle, mer 1. mindre
organiskt utbildad 1. organiserad
enhet 1. gemenskap av individer,
grundad på dessas inbördes
gemensamhet i vissa hänseenden.
Beteckningen äger, alltefter sitt
föremål, tillämpning inom skilda
områden och vetenskapsgrenar,
såväl kultur- som
naturvetenskapliga. Främst är S. det
grundläggande begreppet inom
vetenskapen sociologi (se d. o.), där
det har avseende på de mänskliga
sammanslutningarna i familjer,
stater o. s. v. Ex. på
djursamhällen äro myr- och termitsamhällen
(jfr Koloni. Biol.). Om
växtsamhällen se Växtgeografi.
— I inskränkt bet. användes S.
ofta som beteckning för mindre
ort, vanl. med stadsliknande
bebyggelse, utan stads- 1.
köpings-rättigheter (”mindre S.”,
muni-cipalsamhälle, villasamhälle etc.).
Samhällsfördrag, ett
stats-rättsligt begrepp i äldre tiders
spekulation, innebärande ett tänkt
fördrag mellan människor i ett
samhällslöst urtillstånd, genom
vilket fördrag staten skulle ha
uppkommit. Teorin framfördes på
1400-t. av Enea Silvio, sedermera
påven Pius II, men var en
konsekvens av en redan på 1000-t.
framkommen lära om
härskar-fördraget, genom vilket
statsmyndigheten i ett samhälle
tänktes konstituerad på uppdrag av
folket. Inom naturrätten (se d.
o.) spelade dessa teorier stor roll
och utvecklades i skilda
riktningar bl. a. av Hobbes och Locke
samt Rousseau (i dennes Contrat
social). Kant och Fichte
uppfatta fördraget närmast som en
fiktion, med vars hjälp rättens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
