Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sammantryckbarhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Sammantryckbarhet—Sammetsblomster
86
ha dock t. ex. franskan och
engelskan i hög grad ersatt S.
med ordfogning (se d. o.),
varemot de övriga germanska
språken, särskilt tyskan, drivit
förmågan av S. synnerligen långt.
Sammantryckbarhet,
detsamma som kompressibilitet.
Sammelsu’rium (Ity.
sammel-sür, eg. sur rätt av matrester),
oredig blandning, röra.
Sammet (ty. Samt, av mlat.
sa’mitum, av lat. sex, sex, och
grek. mi’tos, tråd; fr. velours, eng.
velvet), vävnad, vars yta är täckt
med tättsittande, jämnhöga,
korta, uppstående trådändar, s. k.
flor (fr. poil, hår), bildat
antingen av inslagstrådar (väftsammet)
1. en särskild varp (varpsammet).
— Av väftsammet märkes
särskilt manchestersammet, vars
grundvävnad oftast är
tvåskaf-tad. Mellan varje botteninslag äro
1, 2 1. stundom 3 andra inslag,
s. k. polskott, invävda; de
av-bindas olika, dock så att de ligga
lösa över flera trådar på vissa
ställen å rätsidan. De tätt
hopslagna polskotten bilda små
längs-gående håligheter, i vilka efter
vävningen en kniv kan införas
för hand 1. med maskin och
avskära trådarna. Därefter
uppborstas dessa. Materialet är
bomull. Jfr K i n g s c o r d. —
Ss. ett slags väftsammet kan
även räknas floconné, en till
över-rockstyg o. d. använd tjock,
dubbel 1. förstärkt yllevävnad med på
rätsidan liggande inslag av
lös-snott, mjukt ullgarn, som sedan
ruggas av och bildar en
sam-metsartad yta. — Varps a m
-m e t består av två varpar, cn
botten- 1. grundvarp och en s. k.
polvarp. Sammetsytan erhålles här
genom att man efter vartannat 1.
vart tredje bottenskott inlägger
en platt metallnål, över vilken pol-
k
Väftsammet. Skärning längs inslagen,
k — snittstället (överst). —
Varpsammet. Skärning längs varpen, n — nål.
trådarna binda för att sedan
avskäras. I den egentliga, kortfloriga
S. (till kragar, klänningar, band
m. m.) är polvarpen av silke
1. kamgarn, grundväven vanl. av
bomullsgarn. Högre kvaliteter
härav (silkessammet) vävas
alltjämt ofta för hand; eljest sker
tillverkningen huvudsaki. på
speciella maskinvävstolar, där
nålarna automatiskt införas och
utdragas. Vid maskinvävning av
vanlig S. samt plysch och schagg
(se d. o.) är nålen i ändan
formad till en knivklinga, som vid
utdragningen avskär öglorna.
Genom att använda nålar utan
knivklinga uppstår. oskuren S., där
ytan alltså är täckt av
tättsittande öglor. På så sätt framställas
Bryssel-, krimmer- m. fl.
vävnader. Vissa plyschvävnader
framställas på s. k. dubbelplyschstol.
Se även Mattor sp. 1365. —
Sammet sartade vävnader, som
trol. leda sitt ursprung från
Orienten, framställdes i Romerska
riket redan vid vår tideräknings
början. Under 1100—1300-t, hade
sammetsvävningen erhållit hög
utveckling i Konstantinopel samt
en del italienska städer, medan
vid slutet av medeltiden de
flandriska städerna blevo huvudorter
för tillverkningen. Numera
tillverkas väftsammet företrädesvis i
Manchester och Chemnitz,
varpsammet i Lyon och Krefeld med
närliggande provinser.
Sammetsblomster, arter av
Tage’tes (fam. Comp.o’sitae),
örter med granna, gula 1. brungula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
