Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Samum—Samvetsfrihet
94
ser vilande skildringen av Davids
historia (2 Sam. 9—20).
Samu’m (arab., av samm, gift),
en torr och brännhet ökenvind in.
Afrikas och s.v. Asiens ökenartade
trakter. S. medför massor av fin
flygsand och blir därigenom
ytterligt farlig för karavantrafiken. S.
blåser företrädesvis under
sommarmånaderna. I Egypten kallas
motsvarande fenomen c h a m s i’ n
(k a ms in) och uppträder där
företrädesvis under försommaren.
Jfr Har matt an.
Samundervisning, eg.
beteckning på gemensam undervisning
för lärjungar av olika slag, ss.
lärjungar från olika årsklasser,
manliga och kvinnliga lärjungar.
Numera avser S. vanl. för båda
könen gemensam undervisning.
Om fördelarna 1. olägenheterna
av S. i denna betydelse äro
åsikterna mycket delade.
Förkämpar för S. framhålla, att den
bäst överensstämmer med
uppfostran i hemmet och att män
och kvinnor, som numera
arbeta sida vid sida i
samhället, därför också helst böra
erhålla gemensam skolundervisning.
Man anser också, att de olika
könen, då de undervisas
tillsammans, inverka i gynnsam riktning
på varandras karaktärsutveckling
och att genom S. en hälsosam
tävlan frammanas samt att
farhågorna för vådor i moraliskt
hänseende äro ogrundade. S:s
motståndare betona, att gossar
och flickor på grund av olikhet i
läggning och beträffande målet
för uppfostran, med större
fördel undervisas åtskilda, i
särskolor. Särskilt framträda
svårigheterna att vid S. tillgodose
flickornas speciella utbildning för
hemmens uppgifter. Vidare
fram-hålles, att gossar och flickor
icke utvecklas i samma tempo,
varför de icke på samma
åldersstadium ha samma
förutsättningar att tillgodogöra sig
undervisningen. Framför allt gäller detta
övergångsåldern, som inträder
betydligt tidigare hos flickorna
(jfr Pubertet). Man menar
därför, att S. är synnerligen
olämplig på realskolstadiet men
mera motiverad på
gymnasialstadiet. Även S:s motståndare
erkänna dock, att S. måste finnas,
då ekonomiska 1. andra trängande
skäl tala därför. — I Sverige är
S. ganska allmän (se Sam skol a).
Fr. o. m. 1923 kunna flickor
under vissa villkor intagas även i
statens gymnasier.
Samurai, se J a p a n sp. 68.
Samvete, människans
moraliska reaktion mot föreställningen
om egna (utförda 1. tillämnade)
handlingar. Av åtskilliga
moralfilosofer har S. förklarats som ett
medvetande om en gudomlig viljas
bud, exempelvis av den medeltida
skolastiken. Andra tänkare ha
hänfört det till ett särskilt
moraliskt sinne (skotska
moralfilosofer ss. Hutcheson) 1. till det
praktiska förnuftet (Kant). Moderna
forskare ha sökt förklara S. på
sociologisk väg. Individens
moraliska självvärdering är enl. denna
uppfattning att fatta som en följd
av den sociala traditionens
bestämmande inflytande. De
erfarenheter om handlingarnas sociala
nytta och skada, som släktet
förvärvat sig under utvecklingens
gång utformas i det individuella
medvetandet till den lag, efter
vilken människans beteende
prövas (så bl. a. H. Spencer).
Samvetsfrihet, vanl. liktydigt
med religionsfrihet (se d. o.), i
vidare mening även därmed
jämförlig frihet att leva efter- av
samvetet föreskrivna etiska
beve-kelsegrunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
