Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sans peur et sans reproche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Sant dygnsmedium—Santim
136
bukten. Betydande bergsbruk,
jordbruk och fiske. 340,000 inv. —
2. Huvudstad i S. 1, vid
Biscaya-bukten. Biskopssäte. 80,000 inv.
— S. är en av Spaniens vackraste
städer med kuperat läge på
nordsidan av en ria. Staden, som har
god hamn, bedriver stor handel
med utlandet, särskilt Västindien
och Syd-Amerika.
Sant dygnsmedium av
temperaturen på en meteorologisk
station erhålles ur de därstädes
gjorda termometeravläsningarna
(kl. 8 f. m., 2 e. m. och 9 e. m.)
genom särskilda formler. Större
delen av det svenska
temperaturmaterialet har sålunda beräknats
enligt den av E. Edlund
uppställda formeln:
_ VIII + XIV + 5. XXI
7
där de romerska siffrorna
beteckna de kl. 8 f. m., kl. 2 e. m.
(= kl. 14) och kl. 9 e. m. ( = kl.
21) gjorda
temperaturavläsning-arna. Numera användas i regel
av N. Ekholm uppställda, mera
invecklade formler. S. kallas
ibland med orätt sant
dagsmed i u m.
Santesson. 1. Bernt
Har-der S., f. 1776, d. 1862,
affärsman, politiker, led. av
borgarståndet 1809—35. S. var från 1809
års riksdag en ivrig förkämpe för
B. B. v. Plåtens kanalprojekt och
en av de ledande krafterna i Göta
kanalbolag. — 2. Karl
Gustav S., f. 1819, d. 1886, prof, i
kirurgi vid Karol. inst. 1849 och
överkirurg vid
Serafimerlasaret-tet 1850, har som praktisk kirurg
och lärare haft stor betydelse för
kirurgins utveckling i
Skandinavien. — 3. Carl Gustaf S., f.
1862, den föreg:s son, prof, i
far-makologi vid Karol. inst. 1895,
har vid flera tillfällen tagit till
orda i sociala frågor och blev 1922
ordf, i Landsföreningen för
folk-nykterhet utan förbud. — 4.
Ninnan S., f. 1891,
bildhug-garinna, gift med målaren E.
Bertel-Nordström, har huvudsaki.
i trä skapat arbeten, utmärkta
av fast form och innerligt
uttryck, bl. a. krucifix och altarskåp
i Masthuggskyrkan i Göteborg.
Sa’nti, se R a f a e 1.
Santia’go. 1. S. de Chile,
huvudstad i Chile, med ett
naturskönt läge c:a 550 m. ö. h. vid
foten av Anderna.
Ärkebiskopssäte. Två universitet. S. ligger
vid chilenska längdbanan, som 70
km. n. om S. skäres av järnvägen
Valparaiso—Buenos Aires. Det är
viktigt handelscentrum. 520,000
inv. — S. grundades 1541. Det har
ofta härjats av jordbävningar. —
2. S. de Compostela, stad i
prov. La Coruna, n.v. Spanien.
Ärkebiskopssäte. Universitet.
26,000 inv. — Katedralen, under
vilken enl. traditionen Spaniens
nationalhelgon Jakob d. ä. (Sant
lago) är begraven, uppfördes i
huvudsak 1078—1125 men har till
det yttre starkt förändrats i nyare
tid. Kyrkans märkligaste del är
förhallen, vars inre portal har en
utomordentligt rik
skulpturutsmyckning (se ill. till Spansk
konst) röjande franskt
inflytande. S. har från tidig medeltid
varit vallfartsort. — 3. S. d e
C u b a, stad på Kuba, vid en vik
på öns s. kust. S. har
ypperlig hamn och är ö. Kubas
förnämsta handelsstad.
Ärkebiskopssäte. 75,000 inv. — 4. S. del
E s t e r o, provins i n. Argentina.
Boskapsskötsel. 143,441 kvkm.
320,000 inv. Huvudstaden med
samma namn (23,000 inv.) är
biskopssäte.
Santi’m, lettiskt mynt — V100
lats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
