Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sardin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Sardin—Sardinien
146
arkeologer under ledning av H.
Butler ha grävt ut S. och bl. a.
anträffat ett stort antal på
ly-diskt språk avfattade inskrifter.
Sardi’n (ital. sardina, efter
Sardinien), se Sillfiskar.
Sardi’nien, ital. Sardegna, ö i
v. Medelhavet, skild från Korsika
av det 12 km. breda
Bonifaciosun-det. S. utgör prov. Cagliari och
Sassari i Italien. 24,090 kvkm. 0,9
mill. inv. S., som ända in i
kvar-tär tid sammanhängt med
Korsika, är övervägande bergigt med
starkt växlande geologisk
struktur (högst Gennargentumassivet i
ö., 1,834 m.). Kusten är i v.
sumpig, i ö. brant och otillgänglig.
Klimatet är osunt (malaria).
Näringslivet står lågt. Jordbruket,
som främst bedrives på de
fruktbara lågslätterna i n.v. och s.v.,
producerar spannmål, vin,
syd-frukter m. m. Av vikt äro även
boskapsskötsel, bergsbruk (zink,
silver och bly), utvinning av
havssalt samt fiske. C:a 1,000 km.
järnväg. Förnämsta stad Cagliari.
Folkspråket på S. kallas sardiska
(se d. o.). I staden Alghero (med
omnejd) på n.v. kusten av S.
talas katalanska. — Historia.
Talrika rester av stenbostäder
(nuraghi) och gravar från
bronsåldern visa en tidig bosättning
av ovisst ursprung på S. Ön
lydde från omkr. 500 f. Kr. under
Kartago och besattes 238 f. Kr. av
romarna. Från omkr. 550 e. Kr.
tillhörde S. nominellt
östromerska riket men var omstritt mellan
saracenerna, Pisa, Genua och
de hohenstaufiska kejsarna samt
inhemska stormansätter
(”domare”), tills det omkr. 1296 av
påven förlänades åt huset
Ara-gonien. Med Aragonien uppgick S.
i det spanska väldet. 1713
avträddes S. till Österrike och 1720
ingick det i det nybildade konunga-
Landskap på s.v. Sardinien.
riket S. (se S. 2). — 2.
Konungarike 1720—1861,
bildat av de savojiska
besittningarna i Nord-Italien samt ön S.
under Viktor Amadeus II av
Sa-vojen (se d. o.). Dennes
efterträdare lyckades genom
antiöster-rikisk allianspolitik under 1700-t.
göra smärre landförvärv på
Milanos bekostnad. De franska
revo-lutionsarméerna inträngde 1792,
och Karl Emanuel IV (f.
1751, d. 1819) förmåddes 1796 att
överlämna
fastlandsbesittningar-na till Frankrike. Efter hans
ab-dikation 1802 återvann brodern
Viktor Emanuel I (f. 1759,
d. 1824) 1815 det förlorade samt
därtill Genua. Han abdikerade
1821 efter nationalliberala
oroligheter i Turin och följdes av den
reaktionäre brodern Karl Felix
(f. 1765, d. 1831). Dennes
efterträdare, Karl Albert (se
Karl sp. 596 f.) inledde en
följd av mot Österrike riktade
reformer samt proklamerade 1848
efter den italienska
revolutionsrörelsens utbrott en
konstitutionell författning. Frihetsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
