- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
151-152

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sarepta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

Sarkofag—Sarkolemma

152

”Alexandersarkofagen”. (Osmanska museet, Konstantinopel.)

Sarkofa’g (grek. sarkofa’gos,
köttätande), urspr. benämning på
en bergart, som enl. Plinius
hastigt förstörde kroppens mjukdelar
och därför användes till likkistor,
senare på en konstnärligt
utsmyckad likkista i allm. I Egypten
hade S. tidigast formen av en
kista, smyckad med bilder,
symboler och inskrifter, som avsågo
att befrämja den dödes välfärd.
På locket målade 1. skulpterade
man ofta en bild av den döde, och
från nya rikets tid erhöll kistan
ofta formen av den däri nedlagda
mumien (antropoi’da S.).
Grekerna, hos vilka S. kommo i bruk på
600-t. f. Kr., återgingo till den
arkitektoniskt formade kistan.
En särställning inta de i
Klazo-menai utförda S. av terrakotta,
som sakna lock och bära en rik
ornering på väggarnas övre rand.
De konstnärligt mest betydande
S., som bevarats, äro de av
grekiska konstnärer under 400- och
300-t, f. Kr. utförda S. för

konungarna av Sidon, bland vilka
främst märkes den s. k.
Alexandersarkofagen. I Etrurien var
terrakotta det vanliga
materialet för S. På locket avbildades
ofta den döde och hans gemål i
liggande ställning, och S. erhöll
formen av en soffa (se ill. till
Bildhuggarkonst sp.
1519). Den romerska kejsartidens
S. sammansmälte de etruskiska
och grekiska traditionerna.
Framsidorna pryddes med reliefer,
vanl. med motiv ur mytologin
1. den avlidnes liv (se ill. till
Bildhuggarkonst sp.
1521). De fornkristna S. (se ill.
till Bildhuggarkonst sp.
1522 och Kristusbilder sp.
1379) behöllo den romerska typen,
men reliefernas motiv hämtades
ur den kristna
föreställningsvärlden. Jfr Gravskick och
Gravvård.

Sarkole’mma (av grek, saræ,
kött, och le’mma, skal), se Mu s
-kelvävnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free