Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Savile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Savile—Sa vo j en
178
schichte des römischen Rechts im
Mittelalter (6 bd, 1815—31, bd 7
1851), System des heutigen
römischen Rechts (S bd, 1840—49).
S. är en av de främsta
representanterna för den s. k. historiska
skolan inom rättsvetenskapen. I
sin berömda skrift Vom Beruf
unsrer Zeit für Gesetzgebung und
Rechtswissenschaft (1814)
vänder han sig mot natur rätten och
mot införandet av Code Napoléon
och hävdar uppfattningen om
rättens organiska utveckling ur och
intima samband med folkets
egenart och kultur. Jfr
Internationell rätt. — S a v i g ny•
s t i f t e 1 s e n, ett till minne av
S. i Berlin 1863 inrättat
institut för rättsvetenskap, vilket
utger publikationen Zeitschrift
der Savignystiftung für
Rechts-geschichte.
Savile [sæ’vvil], se H a 1 i f a x.
Sa’vinkov, Boris V i k t o
-rovitj, f. 1879, d. 1925, rysk
socialist och revolutionär. S. var
under tsartiden livligt verksam i
den revolutionära
terroristkampanjen och undgick avrättning
endast genom att gå i landsflykt.
Han återvände hem 1917,
bekämpade senare i Denikins och
Kolt-jaks tjänst bolsjevikerna; 1924
begav sig S. frivilligt till
Sovjet-Ryssland, arresterades och hölls
trots avbön i fängelse, tills han
dog. S. är även känd som
författare under pseud. R o p s j i n.
Sa’vitar, i Rigveda namn på
den livgivande solguden.
Sa’vitri, en i den indiska sagan
omtalad prinsessa, som följer sin
avlidne make, Satjavant, till
dödsriket och genom sin rörande
kärlek lyckas beveka dödsguden
Jama att återbörda maken till
livet. Savitriepisoden utgör ett
av de vackraste partierna i den
stora episka dikten Mahabharata.
Savoie [-voa’]. 1. Departement
i s.ö. Frankrike, i Väst-Alperna
på gränsen till Italien. Jordbruk i
dalarna, boskapsskötsel;
mineralkällor (bl. a. vid Aix-les-Bains).
225,000 inv. Huvudstad
Cham-béry. Jfr S a v o j e n. — 2. Se
H a u t e - S a v o i e.
Savoir faire [sv. utt. sa’voar
fär], fr., eg. förmåga att handla,
skicklighet.
Savoir vivre [sv. utt. sa’voar
vi’vvr], fr., levnadsvett, belevenJ
het.
Savo’jen (fr. Savoie, ital.
Sa-voja), landskap i Väst-Alperna
mellan Mont Cenis och övre
Rhöne, ung. motsvarande nuv.
franska departementen Savoie och
Haute-Savoie. — Historia. S., som
tidigast varit bebott av kelter,
sedan av romerska kolonister samt
germanska burgunder och
franker, indelades av Karl den store
i grevskap, vilka på 1000-t. med
Arelat (se d. o. och B u r g u n d)
kommo till Tysk-romerska riket
men ss. län (med gemensamt
namn S.) under förra hälften av
1000-t. innehades av U m b e r t o
Biancamano, grundaren av
furstehuset S., vilket nu innehar
Italiens tron. Under följande årh.
vidgades genom giften och
erövringar dynastins besittningar på
italienska sidan av Alperna (bl. a.
med Piemonte och Nizza). A m a
-deus VIII (f. 1383, d. 1451;
1439 påve under namnet Felix V)
upphöjdes 1416 av kejsar
Sigmund till hertig. S., som på
1500-t. börjat närma sig
Habs-burg, ingick under Viktor
Amadeus II (f. 1666, d. 1732)
1690 och 1704 i koalitionerna mot
Ludvig XIV av Frankrike.
Härigenom vann Amadeus i
Utrecht-freden 1713 konungatiteln samt
Sicilien. Efter Spaniens krig mot
kvadruppelalliansen utbyttes Si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
