Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Sax—Saxifraga
182
ren, organiska ämnen, ss.
sockerarter, vilka föreg. år upplagrats
som reservnäring, särskilt i
underjordiska delar. Större delen av
vattnet avgår åter vid bladens
transpiration. Om de krafter, som
betinga S. och kunna lyfta vatten
upp i kronorna av de högsta träd,
har ingen enhetlig uppfattning
ernåtts. Ss. verkande krafter ha
framhållits sugning (av osmotisk
natur), orsakad av bladens
transpiration, kohesionen i
vätskepelarna i kärlen m. m.
Därjämte utövas från
rotsystemet ett tryck, r o 11 r y c k, som
pressar vätskan uppåt. Detta kan
hos många växter mätas, om
stammen avskäres vid basen och
förbindes med en manometer.
Rottrycket är vanl. starkast på
våren, då den genom S.
transporterade vätskemängden är som
störst. Avskäres t. ex. en gren,
uppstår då blödning (jfr d. o.).
Sax. 1. Verktyg för klippning
av papper, tyg, plåt o. a.
metallföremål m. m. De vanligaste S.
äro handverktyg med två med en
bult 1. skruv rörligt förenade,
fjädrande skär, som slipas något
buktiga, så att de under
klippningen anligga mot varandra i
endast en punkt; härigenom
und-vikes onödig friktion. — Kapning
av metallföremål medelst S. går
hastigt och utan metallförlust
men lämnar ej så vackra snitt
som kapning i såg. Alltefter
saxskärets rörelse indelas S. i 1 e d ■
saxar (alligator saxar),
parall e’llsaxar (giljotinsaxar)
och r o t e’ r a n d e S.
(rundsaxar). Ledsaxen lämpar sig
endast för klippning av klenare
dimensioner, parallellsaxen med
mekanisk 1. hydraulisk drivkraft
till grövre plåt och plattjärn
m. m., till kapning av metallgöt
och grova ämnen i varmt till-
Saxifraga aizoides (t. v.) och caespitosa.
stånd (götsax, ämnessax).
Roterande S. användas inom
bleckslageriet (se d. o.). Jfr
Plåt sax. — 2. Se Jakt sp.
33 f. Jfr Djurskydd.
Sax, Emil, f. 1845,
österrikisk nationalekonom, tillhör den
österrikiska skolan och har spec.
framträtt som finansteoretiker.
Huvudarbeten: Die
Verkehrsmit-tel in Volks- und
Staatswirth-schaft (2 bd, 1878—79) samt
Grundlegung der theoretischen
Staatswirthschaft (1887).
Saxarfjärden, fjärd i Sthlms
skärgård, begränsad av Trälhavet
i v., av fastlandet i n., Ljusterön
i ö. och Värmdön i s.
Saxa segel, vid
fördevindsseg-ling skota snedseglen åt olika
sidor, så att de ej taga vinden från
varandra.
Saxberget, bly-, zink- och
koppargruvor jämte anrikningsverk
(Rävåla) i Grangärde skn,
Kopparb. 1. Äg. a. b. Zinkgruvor.
Sa’xen, annan form för
Sach-sen.
Saxi’fraga, växtsläkte (fam.
Saxifraga’ceae) med c:a 250
arter, flertalet i n. halvklotets
högfjäll och polarländer. De äro
örter. En allmän vårväxt över
näs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
