Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Schack
194
steg i rät, löparen ett 1. flera i
diagonal riktning. Drottningen
förenar tornets och löparens gäng.
Hästen 1. sp ringaren tar
ett steg rätt och ett diagonalt,
varvid mellanstående pjäser få
överhoppas. Bönderna
flyttas från sin ursprungliga plats
ett 1. två steg, därefter endast ett
steg rakt framåt. Rocka’d (verb.
rocke’ra) är en sammansatt
rörelse i ett drag av kung och torn,
utförd så, att tornet flyttas intill
kungen, varpå denna ställes på
tornets andra sida. Rockad är
tillåten, blott då mellanliggande
rutor äro fria samt kungen ej
är angripen 1. måste passera
angripen ruta. Ingendera pjäsen får
förut ha flyttats. — Endast en
pjäs får placeras på varje ruta.
Varje pjäs kan slå en av
motspelarens pjäser, som intager en
med ett drag uppnåelig ruta (är
angripen). Bönderna slå dock
endast ett steg snett framåt åt
endera sidan. Om en bonde vid sin
första förflyttning tar två steg
framåt och därigenom kommer i
bredd med en fientlig bonde, kan
denne i nästföljande drag slå
honom, som om han blott tagit ett
steg (en passant). En bonde, som
lyckas uppnå brädets motsatta
sida, förvandlas till en pjäs
vilken som helst, förlorad 1. ej (dock
ej till kung). Kungen kan ej
slås. Angripes han (”schack”),
måste han genast skyddas. Kan
detta ej ske, är han matt (av
pers, mat, död), och partiet
förlorat. Oavgjort 1. remis blir
partiet: 1) om den ene spelaren blir
patt, d. v. s. icke kan flytta
någon pjäs utan att kungen träder
i schack; 2) om ingendera spelaren
har pjäser nog kvar för att göra
matt; 3) om 50 drag gjorts utan
slag 1. bondeförvandling; 4) om
ett drag 1. en dragserie upprepats
Schack. Pjäsernas uppställning vid
partiets början, a 1 (a 8) torn, b 1 (b 8)
häst, c 1 (c 8) löpare, d 1 (d 8)
drottning 1. dam, el (e 8) kung, a 2—h
2 (a 7—h 7) bönder.
3 gånger i följd. — Spelet kan
indelas i 3 stadier: spelöppningen
(5—10 drag), varunder vit ofta
genom bondeoffer (gambit) söker
vinna angrepp; mittspelet, oftast
den avgörande kraftmätningen,
samt slutspelet, vanl. med
bönderna, sedan de flesta huvudpjäserna
slagits. Vid tävlingar fastställes
numera alltid en tidsbegränsning,
vanl. 15—20 drag per timme.
Tiden mätes med särskilt
konstruerade schackur. — Särskilda
former av S. äro simulta’nschack (en
spelar samtidigt ett flertal
partier mot olika motståndare) ;
blindschack (spelas ur minnet
utan bräde och pjäser av endera
parten) ; förgåvespel (den
starkare spelaren avstår en 1. flera av
sina pjäser). — S. var sedan
tidigaste medeltiden känt i Persien
under namnet sjatranj (av sanskr.
tjatur-anga, ”de fyra
vapenslagen”, trol. ett i Indien omkr. 500
f. Kr. idkat krigsspel; folketym.
härlett av pers, sjah, konung,
och översatt med ”kungaspelet”).
S. var urspr. kombinerat med
tärningsspel och utfördes ofta av
7. — Le x. X. Tr. 6. 4. 27.
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>