Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schaeffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197 Schaeffer—Schanche 198
förnämste representanten för
tysk bildhuggarkonst under
1800-t:s förra hälft. Utbildad i
Rom, utgick han från den
antikiserande figurstilen. Hans
läggning var emellertid närmast
realistisk, och hans bästa arbeten,
t. ex. Fredrik II :s ryttarstaty i
Stettin (1794), dubbelstatyn av
prinsessorna Lovisa och Fredrika
(1797) och statyn av en liggande
flicka (1826; se ill. till
Bildhuggarkonst sp. 1539—40),
bägge i Nationalgalerie, Berlin,
vittna om ett friskt och intimt
naturstudium. — 2. Wilhelm
v. S., f. 1789, d. 1862, tysk målare,
den föreg:s brorson. Han slöt sig
i Rom till nasarenerna (se d. o.)
och grundade senare skolan i
Düsseldorf, där han från 1826
verkade som direktör vid
akademin.
Schaeffer [sjä’ffer],
Al-b r e c h t, f. 1885, tysk författare,
har skrivit lyriska dikter och
romaner men framför allt vunnit
berömmelse för sina stora episka
dikter behandlande antika motiv
(Die Meerfahrt, 1912, utvidgad
till Der göttliche Dulder, 1920).
Schaffhausen [-hao’sen], fr.
Schaffhouse [sjafo’s]. 1. Kanton
i n. Schweiz, n. om Rhen på
gränsen mot Baden. 298 kvkm.
50,000 inv. (mest tysktalande
protestanter). Vin- och
fruktodling samt järn- och stålindustri,
gynnad av riklig tillgång på
vattenkraft. — 2. Huvudstad i S. 1,
vid Rhen, 1,5 km. ovanför
Rhen-fallet. S. har ss. omlastningsplats
haft betydelse för flodtrafiken
sedan äldre medeltiden. Det har
bevarat mycket av sin medeltida
prägel och är en av Schweiz’ mest
pittoreska städer. Vävnads- och
maskinindustri. 20,000 inv.
Schagg (eng. shag, etym.
besläktat med skägg), ett plysch-
artat möbeltyg med relativt lång,
gles lugg.
Schagrä’ng, försv. form för
chagrin.
Schakt (ty. Schacht, eg.
trästång, använd ss. mått på en
gruvas djup; etym. identiskt med
skaft), se Gruvbrytning
sp. 33, Hiss och Ugn.
Schaktning (jfr Schakt)
vid nivelleringsarbeten o. d.,
undanskaffande av sand, jord o. a.
lösa jordlager genom grävning.
Schakå’, t s c h a k å (ty.
Tschako, av ung. csåko), rund,
upptill vanl. något vidare militär
huvudbonad av läder 1. filt, i
svenska armén använd 1814—45;
stundom även den låga, upptill
avsmalnande huvudbonad, som vanl.
kallas käppi (se d. o.).
Schalcken [s-chaTl-],
God-f r i e d, f. 1643, d. 1706, holländsk
målare. S. är särskilt i sin
porträttkonst en typisk representant
för den sydländska
barockströmningen i holländskt måleri. Hans
produktion omfattar även
interiörer i skickligt behandlad
eldsbelysning.
Schall v. Bell, J o h a n n
Adam, f. 1591 i Köln, d. 1666,
tysk missionär i Kina, där han
var direktör för ett astronomiskt
observatorium, skrev en mängd
vetenskapliga skrifter, hade stora
missionsframgångar men led
slutligen bittra förföljelser.
Schamplu’n, S c h a m p 1 u
-n e’ r a, se Schablon.
Schampone’ra, annan form för
champonera.
Schanche [ska’nnke], Ingolf,
f. 1877, norsk skådespelare, sedan
1905 anställd vid Nationalteatret
i Oslo men därjämte ofta
verksam som gäst vid olika nordiska
scener (i Sthlm 1922 och 1926).
S. förenar teknisk fulländning
med sällsynt gestaltningsför-
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
