Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scharlakansfeber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Schartau—Schattera
204
Henrik Schartau. Litografi av Johan
Cardon.
års fälttåg mot Napoleon I, var
1807—40 krigsminister och
därefter generalstabschef. Han
organiserade en på allmän värnplikt
grundad folkhär, vars styrka
genom krümpersystemet (se d. o.)
betydligt höjdes över den i
Tilsit-freden bestämda. S. deltog i 1813
års fälttåg som Blüchers
stabs-chef och sårades dödligt i slaget
vid Grossgörschen.
Schartau. 1. Henrik S., f.
1757, d. 1825, präst, komminister
i Lund från 1785, kontraktsprost
1813. Påverkad av pietismen och
till en tid även av herrnhutismen,
fann S. (från 1787) sin säregna
ståndpunkt i en kyrklig pietism
av originellt kynne. S. höll starkt
på den givna kyrkliga ordningen
och den rena läran. Men främst
riktade sig hans intresse på en
klar uppfattning och analys av
det kristna livets normala
utveckling genom de olika stadierna i
”nådens ordning” (se d. o.).
Genom detta ville han hjälpa sina
åhörare till ett riktigt
självbedömande samt till en
fortskridande frälsningsvisshet. Förutom
ss. predikant verkade S. i stor
utsträckning ss. själasörjare,
dels personligen, dels genom
omfattande korrespondens. Genom i
Lund utbildade präster spriddes
S:s idéer i synnerhet till
Göteborgs stift, där de först möttes
med misstro men från 1840-t. i
stor omfattning satte sin prägel
på det kyrkliga livet och där
”schartauanerna” ännu bilda ett
manstarkt parti, vilket ställt sig
starkt misstroget mot de flesta
andra religiösa och teologiska
riktningar, särskilt mot
frikyrklighet och modern teologi. — 2.
Frans S., f. 1797, d. 1870, den
föreg:s brorson, köpman i Sthlm
och liberal politiker, led. av
borgarståndet 1840—50 och av F. K.
1867—69. S. gjorde sig högt
aktad för sina allmännyttiga
ingripanden vid flera tillfällen, bl. a.
vid handelskrisen 1857, vars1
verkningar han lyckades avsevärt
mildra genom att organisera en
kredit- och en garantiförening.
F. å. hedrades S. med en genom
Stockholms börs insamlad fond,
vilken användes till upprättandet
av Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut (se
Handels-undervisning sp. 424).
Scharwe’nka, X a v e r, f. 1850,
d. 1924, tysk pianist och
tonsättare av polsk släkt, grundade
1881 i Berlin ett konservatorium
samt företog vidsträckta resor
som konsertpianist. Av hans
tonsättningar märkas stycken för
piano (konserter, sonater m. m.),
kammarmusik, en symfoni för
orkester, en opera samt
studieverk för piano.
Schatte’ra (ty. schattieren, av
Schatten, skugga), ange skuggor
1. nyanser (i teckning, målning,
musik, sömnad etc.). ■—• S c
hatte’ r i n g, skuggning, förtoning,
nyans. Jfr Färg sp. 853.
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
