Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheeles grönt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Scheffer—Schefferus
212
T. v. Karl Fredrik Scheffer, Målning av
Alexander Roslin. —• T. h. Ulrik
Scheffer. Pastell av Gustav Lundberg.
av J. Schefferus härstammande
ätter, av vilka en fortlever. 1.
Karl Fredrik S., f. 1715, d.
1786, greve, diplomat, politiker.
S., som var en av hattpartiets
mest anlitade och skickligaste
diplomater, var bl. a. minister
i Paris 1743—52 och blev 1751
riksråd. Trots konungens
motstånd genomdrev sekreta utskottet
1756 hans val till prinsarnas
guvernör, och på denna post
lyckades han icke blott övervinna
kungafamiljens misstroende utan
även förvärva kronprins Gustavs
vänskap. Ss. en ledande målsman
för den genom Pommerska kriget
misskrediterade franska
förbunds-politiken drabbades han av
mössornas ovilja och avsattes av
ständerna febr. 1761. Återkallad redan
sept. s. å., sökte han vid
mössornas seger 1765 genom sin avgång
mildra partiförföljelserna. S.
framträdde alltmer ss.
kungafamiljens främsta medhjälpare
i strävandena till utvidgad
konungamakt. Utan att
återinträda i rådet förblev han även
länge efter statsvälvningen 1772
en av Gustav Illrs
inflytelserikaste rådgivare. — 2. Ulrik
S., f. 1716, d. 1799, den föreg:s
broder, greve, politiker. Urspr.
militär och sedermera en av
hattarnas bästa krafter,
efterträdde han 1752 sin broder som
minister i Paris. Riksråd och
rikskansliråd 1769, fungerade han
ss. kanslipresident efter Ekeblads
död 1771 men avsattes april 1772
av ständerna. Efter
statsvälvningen s. å. var han åter riksråd och
kanslipresident till 1783. En
grundlig, energisk och försiktig
natur samt personligen
anspråkslös, var S. ett lyckligt
komplement till Gustav III, och deras
samarbete blev fruktbringande. S.
lyckades icke blott bevara den
osäkra freden utan även höja
Sveriges anseende utåt. Han
företrädde upplysningens
reformidéer samt gjorde stora insatser
för för svar sväsendets höjande och
för ekonomiska reformer i
fysio-kratisk anda.
Scheffer [-fä’r], A r y, f. 1795,
d. 1858, holländsk målare,
verksam i Frankrike. I sina
kompositioner med bibliska 1. litterära
motiv (t. ex. Augustinus och
hans moder-, se ill. till
Augustinus) tillmötesgick S. det
romantiska skedets smak för den
sentimentala uppfattningen och
den idealiserade formen. Han
verkade även som porträttmålare (se
ill. till Chopin). Eftervärlden
har icke delat samtidens höga
uppskattning av S.
Scheffe’rus, Johannes, f.
1621, d. 1679, lärd. S., som var av
tysk börd, studerade i Holland,
där han förvärvade sig stor
filologisk ryktbarhet genom sina
editioner av antika författare.
1647 kallades han till skytteansk
prof, i Uppsala; han blev 1666
medlem av Antikvitetskollegiet
och 1667 universitetsbibliotekarie
i Uppsala. S. ägnade sig med iver
och skarpsinne åt svensk
forn-forskning och utgav dels
arkeologiska arbeten, dels värdefulla
editioner av fornnordiska sagor,
av ”Konunga- och hövdingastyreb
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- ooh SJ*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
