Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheffler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Schelf—v. Schelling
216
Friedrich v. Schelling. Teckning av F.
Krüger.
omsluta Beveland. Bland
bifloderna märkas från v. Scarpe och
Lys, från h. Rupel. S., som
förenas med viktiga kanalsystem och
i Frankrike delvis är kanaliserad,
har stor betydelse som trafikled,
särskilt för Antwerpen, där ytan
vid flod stiger c:a 4,5 m. 359
km., därav 343 segelbara. —
Makten över den för behärskandet av
inloppet till Antwerpen viktiga
Scheldemynningen, har sedan
gammalt varit omstridd. Från
Westfaliska freden 1648 till
1790-t. hölls den stängd av
holländarna, som även upptogo tull
vid mynningen till 1S63, då
Belgien genomdrev en avlösning
därav. Belgien framförde 1919
anspråk rör. S. Ett avtal 1925 med
Nederländerna ang. en regim för
sjöfarten på S. har förfallit på
grund av holländsk vägran mars
1927 att ratificera detsamma.
Schelf (eng. shelf, hylla), den
av grundhav täckta
kustplattform, som omger kontinenterna.
Schell, H e r m a n n, f. 1850,
d. 1906, tysk katolsk teolog,
prof, i Würzburg 1884. S. sökte
i sitt tänkande förena den
katolska kyrkans lära med den
moderna vetenskapen och blev
därigenom en av föregångsmännen
för ”modernismen” i Tyskland.
Särskilt uppseende väckte hans
programskrift Der
Katholisis-mus als Princip des Fortscliritts
(1897; 7:e uppl. 1899).
v. Sche’lling, Friedrich, f.
1775, d. 1854, tysk filosof, prof, i
Jena 1798, i Würzburg 1803, i
München 1827, i Berlin 1841. S.
anslöt sig i sina första skrifter till
Fichtes filosofi men sökte i sitt
arbete Ideen zu einer Philosophie
der Natur (1797) inrymma
naturen en självständigare ställning i
förhållande till den sedliga viljan
än den intog i det fichteska
systemet. Härvid trädde han i
opposition mot den mekaniskt
atomis-tiska naturförklaringen och sökte
förstå naturen som ett system av
omedvetna förnuftshandlingar,
vilket blir medvetet i den
mänskliga intelligensen. Universum är
för honom alltigenom besjälat;
något absolut livlöst existerar
icke. Den oorganiska materien är
att fatta som förstelnat 1.
outvecklat liv. — Vid sidan av
naturfilosofin står
transcenden-talfilosofin som den andra
huvuddelen i det filosofiska
systemet (System des
transcendenta-len Idealismus, 1800). Medan S.
i naturfilosofin utgår från det
objektiva, utgår han här från
subjektet och följer dess
utveckling fram till absolut kunskap.
— Den följande perioden i S:s
filosofiska utvecklingsgång
betecknas som hans
identitetsfiloso-fiska stadium. Han söker att
förena natur- och
transcendental-filosofin i en högre enhet.
Idealiteten och realiteten, anden och
naturen, äro identiska i och
genom det absoluta förnuftet. I
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under gh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
