Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schirmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Schlaf—v. Schlegel
232
T. v. Friedrich v. Schlegel. Kopparstick
av J. Axmann. — T. h. August Wilhelm
v. Schlegel. Målning av Adolf Hohneck.
herrgården, omkr. 1900; I
hemmet, 1903, bägge i Åbo mus.).
Schlaf, Johannes, f. 1862,
tysk författare, en av
banbrytar-na för naturalismen i tysk
litteratur. En tid samarbetade han
med A. Holz (se d. o.) ; senare
har han skrivit bl. a. dramat
Meister Ölze (1892) och de
lyriska prosaböckerna In Dingsda
(1892) och Frühling (1896).
Schla’ger (ty., av soldagen,
slå), benämning på kuplett 1.
dansmelodi, som vunnit en
tillfällig allmän popularitet, ”slagit
igenom”; i överförd bet. för
tillfället allmänt populär nyhet,
”senaste nytt”, ”sista fluga”.
Schla’ngenbad [-bat], badort
i prov. Hessen-Nassau, Preussen,
i en dal av Taunus. S. har 8
varma (28°—32°), alkaliska
mineralkällor. 330 inv.
Schlara’ffenland [-lannt] (ty.,
av Schlaraffe, lätting), ett
paradisiskt sagoland, där
människorna utan arbete få alla njutningar
på sin lott. Sagan om S., som är
en version av de antika dikternas
”guldålder”, utbildades framför
allt i den medeltida diktningen.
Schlatter, Adolf, f. 1852,
tysk evangelisk teolog, prof, i
Greifswald 1888, Berlin 1893,
Tü-bingen 1898—1922. S., som
främst bearbetat den nytesta-
mentliga exegetiken i
bibelteolo-gisk anda, har på stora skaror av
lärjungar utövat starkt
inflytande. Bland S:s talrika arbeten
märkas Die Geschichte des
Chris-tus (1921) och Die Theologie der
Apostel (2:a uppl. 1922).
v. Schle’gel. 1. August
Wilhelm v. S., f. 1767, d. 1845, tysk
estetiker och poetisk översättare,
prof, i Jena 1798, i Bonn 1818.
I den romantiska krets i Jena,
som utgjordes av S. och hans
yngre broder, Tieck, Noval is,
Schleiermacher, Schelling m. fl.,
var S. den praktiska och
utåtriktade kraften; kretsens organ
var S:s och hans broders 1798—
1800 utgivna tidskrift Athenäum.
S:s föreläsningar över antik och
modern litteratur övade stort
inflytande, medan hans poetiska
sinne och formella virtuositet
bäst kommo till sin rätt i de
översättningar, genom vilka han
introducerade de sydromanska
skalderna Dante, Calderon, Cervantes
samt främst Shakspere (1797—
1810) i tysk litteratur. S. införde
i Tyskland ett vetenskapligt
sanskritstudium (jfr S. 2) och utgav
flera fornindiska skaldeverk. — 2.
Friedrich v. S., f. 1772, d.
1829, den föreg:s broder, tysk
estetiker, författare och filolog.
En mera ursprungligt idérik,
mindre systematiserande natur
än brodern, utformade S. de
romantiska lärorna i stundom
snillrika aforismer; hans uppslag
bidrogo att utveckla den
romantiska skolans åskådning, bl. a.
lärorna om ”ironin” och om
poesins rot i världsalltet. S. skrev
även en delvis självbiografisk
konstnärsroman (Lucinde, 1799),
i vilken han ivrade för en friare
erotisk moral, och författade
liksom brodern skarpsinniga studier
över antik och romansk
littera
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
