Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 Schlesiska krigen—Schleswig 236
och Tjecko-Slovakiet. — Under
folkvandringstiden blev det urspr.
av germaner bebodda S. befolkat
av slaver och stod redan på
900-t. under polsk överhöghet.
1163 fingo tre polska
konungasöner var sin del av S. ss. polskt
län. Genom stark tysk
kolonisation blev S. sedermera ett
övervägande tyskt land. S:s
fursten-dömen delades småningom i flera
smärre, av vilka de flesta 1327—
29 erkände Böhmens överhöghet.
Jämte Böhmen förenades de 1526
med habsburgarnas österrikiska
arvländer. På flera furstendömen
i S. gjorde sedermera
kurfurstarna av Brandenburg arvsanspråk,
samtidigt som de uppträdde mot
förtrycket av de talrika
lutheranerna i S., för vilkas
religionsfrihet först Karl XII utverkade
betryggande garantier (genom
fördraget i Altranstädt 1707).
Under österrikiska tronfölj dskri
-get (se d. o.) erövrade Fredrik II
av Preussen under åberopande av
sina förfäders arvsanspråk större
delen av det blomstrande S.
Återstoden bildade ett österrikiskt
kronland, som vid världskrigets
slut delades mellan
Tjecko-Slovakiet och Polen (gränsen
fastställdes efter en del konflikter om
Teschenområdet 1920). 1919
delades preussiska S. i prov.
Nieder-Schlesien och Ober-Schlesien.
Polen hade i Versaillesfreden
erhållit en del av Nieder-Schlesien
samt fick senare efter
folkomröstning en större del av
Ober-Schle-sien (se d. o.). 1919 fick
Tjecko-Slovakiet en mindre remsa av
preussiska S. v. om Oder.
Huvudparten av det gamla S. är
fördelat på följande områden: 1.
Nieder-Schlesien, provins
i Preussen, mellan prov.
Brandenburg och Grenzmark
Posen-West-preussen samt Polen i n., S. 2 i
s.ö., Tjecko-Slovakiet samt
fristaten och prov. Sachsen i s. och v.
26,616 kvkm. 3,1 mill. inv. S. är
till större delen ett fruktbart
lågland, som i s.v. övergår i
Su-deterna. Jordbruk och industri.
Huvudstad Breslau. — 2.
Ober-Schlesien, provins i
Preussen, s.ö. om S. 1 mellan Polen och
Tjecko-Slovakiet. 9,730 kvkm. 1,4
mill. inv. S. är låglänt kring Oder
och uppfylles f. ö. av Sudeterna
och polska berglandets utlöpare.
Jordbruk och bergsbruk (stenkol
och zink). Huvudstad Oppeln. —
3. S., po. Blqsk, departement i s.v.
Polen. Betydande bergsbruk
(stenkol, järn, zink och tenn).
Huvudstad Katowice (Kattowitz). 4,234
kvkm. 1,1 mill. inv. — 4. S., tjeck.
Slezsko, provins i
Tjecko-Slovakiet (se d. o.).
Schlesiska krigen, se
österrikiska tronfölj d s k r i•
get.
Schlesiska skolan, beteckning
för två skaldeskolor i tysk
litteratur, vilkas främsta
representanter hade sitt hemvist i
Schle-sien. Huvudman för den första S.
var M. Opitz (se d. o.); de
viktigaste företrädarna för den andra
S. voro C. H. v. Hofmannswaldau
(se d. o.) och D. K. v. Lohenstein.
Jfr M a r i n i s m.
Schle’swig [-vi§], da. Slesvig.
1. N. delen av prov.
Schleswig-Holstein (se d. o.), Preussen, n.
om Ejder. — 2. Stad i prov.
Schleswig-Holstein, Preussen, vid
Schleis innersta del. Domkyrkan,
en romansk, senare förändrad
byggnad, har ett berömt
altarskåp av Brüggeman (se ill. till
d. o.). 19,000 inv. — Det efter
viken Schlei benämnda S. uppstod
trol. på 800-t. och blev en viktig
transitoort för den bl. a. av
svenskar, friser och sachsare
förmedlade Nord-östersjöhandeln.
Un
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
