Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlüter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Schlüter—Schmidt
242
Schlü’ter, Andreas, f. 1664,
d. 1714, tysk arkitekt och
bildhuggare. Det är ej med visshet
känt, om S. under sin ungdom
studerade i Rom;
överensstämmelserna mellan hans konst och
Berninis barock äro emellertid
iögonenfallande. Hans förnämsta
arkitektoniska skapelse,
ombyggnaden av slottet i Berlin (se ill.
till d. o.; 1698—1706), är ett
verk helt i romersk anda. Som
skulptör dragés han mot det
häftiga uttrycket och den
lidelsefulla rörelsen. Hans
ryttarmonu-ment över den store kurfursten
(Berlin, 1698—1703) är med sin
laddade kraft ett av
barockskulpturens mästerverk, och hans
masker av döende krigare på
tyghuset i Berlin förena stor dekorativ
stil med skakande realism (se ill.
till Ma sk a ron).
v. Schma’lensee [-se], Kurt,
f. 1848, d. 1925, skeppsbyggare,
1869—1916 ingenjör vid
Bergsunds mek. verkstad och 1881—
1916 chef för dennas avdelning
vid Finnboda, som under S:s
ledning hade sin glansperiod.
Schmalkalden, stad i en
enklav i Timringen, tillhörig prov.
Hessen-Nassau, Preussen. 10,000
inv. — S., som är känt sedan
800-t., blev stad på 1330-t. Om
det i S. ingångna S c h m a 1
-kal diska förbundet, de
där antagna
Schmalkal-diska artiklarna samt
Schmalkaldiska kriget,
se Reformationen sp. 915 f.
Schme’ller, Jo hann
Andrea s, f. 1785, d. 1852, tysk
språkforskare, prof, i München
1828. S:s huvudarbeten, Die
Hundarten Bayerns (1821) och
Bayerisches Wörterbuch (4 bd,
1827—37), ha varit
grundläggande för tysk dialektforskning.
Den store kurfurstens ryttarmonument i
Berlin. Av Andreas Schlüter.
v. Schme’rling, Anton, f.
1805, d. 1893, österrikisk
liberal politiker, var 1848—49
såväl i den tyska
förbundsdagen som i nationalparlamentet
i Frankfurt am Main en ledande
målsman för den tyska
enhets-frågans lösning under Österrikes
medverkan. Statsminister
1860—-65 sökte han förgäves
genomföra en centralistisk
österrikisk-ungersk helstatsförfattning som
oktrojerats 1861.
Schmidt [sjmitt]. 1. Georg
Fr iedr ich S., f. 1712, d. 1775,
tysk kopparstickare av fransk
skolning, elev till Larmessin, 1744
hovgravör hos Fredrik II, vars
porträtt efter A. Pesne han
graverade. Utförde även etsningar, där
han imiterade och kopierade
Rem-brandt. — 2. Johann K a s
-par S., f. 1806, d. 1856, tysk
filosof, bekant under pseud. Max
S t i r n e r. I det först
konfiskera
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
