Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmiedeberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Schneidler—Schnitzler
248
Eduard Schnitzer (Emin pasja).
man, jämte sin broder Adolphe
skapare av Creusotverken (se d.
o.). Ss. ledare av dessa inträdde
senare Eugènes son,
Adolphe-H e n r i e, f. 1840, d. 1898, och
sonson, Eugène, f. 1868.
Schneidler, John, f. 1868,
konteramiral. S., som 1907—11
var svensk marinattaché i
London och Paris samt 1911—12
biträdde vid den siamesiska
flottans reorganisation, blev 1925
chef för Marinförvaltningen.
Schnellklops (ty., av schnell,
snabb, och Klops, bultad
kötträtt), stekta skivor av oxkött;
serveras med ett slags gräddsås.
Schni’tzeljakt, s n i t s e 1
-jakt (av ty. Schnitzel, avskuret
stycke, papperslapp), jaktridning
utan hundar, där ryttarna följa
ett med papperslappar markerat
spår. S. till fots är en lek, som
tillgår på liknande sätt.
Schni’tzer, Eduard, kallad
Emin p a s j a, f. 1840, d. 1892.
tysk upptäcktsresande och
naturforskare. S. var 1876—85 en av
Gordons närmaste män,
utnämndes 1878 till guvernör i
Anglo-egyptiska Sudans sydligaste
provins och befann sig under mahdi-
upproret (se Sudan) i en mycket
svår ställning. S:s trupper gjorde
uppror, och själv räddades han
i sista stund av Stanley. Under
dessa år utforskade han bl. a.
trakterna kring Albertsjön och
Nilens övre lopp. 1890 gick S. i
tysk tjänst och ledde 1892 en
expedition till Albertsjön, varvid
han mördades av infödingar.
S:s för Central-Afrikas geografi
ytterst värdefulla skrifter äro
utgivna av Ratzel och Schweinfurth.
Schni’tzler, Arthur, f. 1862,
österrikisk författare. S., vilken
urspr. var läkare, är framför allt
bekant för sina dramatiska
enaktare (bl. a. cykeln Anatol,
1893, delvis uppf. i Sthlm
1914; dialogerna Reigen 1900;
Komödie der Worte, 1915;
Ordens komedier, uppf. i Sthlm
1916) och noveller (bl. a.
Casa-novas Heimfahrt, 1919;
Casano-vas hemfärd, 1920) men har även
författat större dramer (Liebelei,
1895; Älskog, uppf. i Sthlm 1896;
Das weite Land, 1911; Det vida
landet, uppf. i Sthlm 1915;
Professor Berrihardi, 1912, uppf. i
Sthlm 1914) och romaner. S. har
Arthur Schnitzler.
Ord, som cj återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
