Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schröderheim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Schröderheim—Schubert
258
W i 1 h e 1 m i n e, f. 1804, d. 1860,
tysk operasångerska (sopran),
gift 1823 med K. Devrient
(senare omgift två ggr), vann från
1822 europeiskt rykte främst
genom sin framställning av roller
ss. Fidelio, Donna Anna i Don
Juan, Agatha i Friskytten.
Schröderheim [skrö’-], Elis,
f. 1747, d. 1795, ämbetsman, 1775
expeditionssekreterare och 1782
statssekreterare vid
inrikescivil-expeditionen. Med sitt smidiga
väsen utövade S. ss.
bondeståndets sekreterare vid riksdagen
1778 stort inflytande till Gustav
III :s fördel. Han vann konungens
ynnest och framträdde som en
lysande hovman och en dugande
rådgivare. Bland de av S.
utarbetade förordningarna märkes 1781
års toleransedikt.
Pastoratshan-deln (se d. o.) bidrog att
undergräva hans anseende, och från
1786 var hans inflytande i
ständigt sjunkande. 1792
landshövding i Uppsala L, avskedades han
1794 ss. komprometterad i
samband med den armfeltska
processen. S. var sedan 1776 förmäld
med Anna Charlotta v.
Stapelmohr, f. 1754, d. 1792,
som en tid var en av hovets mest
firade skönheter men som
slutligen genom sin elaka tunga ådrog
sig Gustav III:s onåd.
Schröderstjerna [skrö’-],
Samuel, f. 1720, d. 1779, före
adlandet (1770) Schröder, en
av den svenska järnindustrins
främsta märkesmän, 1753
järn-och metallsmidesdirektör, 1756
assessor i Bergskollegium, 1762
bergsråd. S. var en ivrig
förkämpe för näringsfriheten och
den huvudsaklige grundaren av
”fristaden” i Eskilstuna, vars
förste direktör han blev 1771.
Schrö’dinger, E r w i n, f. 1887,
österrikisk fysiker, prof, vid tek-
Elis Schröderheim. Målning av Per
Krafft d. ä. (Gripsholm.)
niska högskolan i Stuttgart 1920,
vid univ. i Zürich 1921, har
bidragit till den nyare kvantteorins
utveckling, spec. genom den s. k.
undulationsmekaniken.
Schrö’tter, Anton, Ritter v.
Kristeil i, f. 1802, d. 1875,
prof, vid Polytechnicum i Wien
1845, adlad 1857, känd genom sin
upptäckt av fosforns olika
modifikationer.
Schubert [sjo’-], Franz, f.
1797, d. 1828, österrikisk
tonsättare. S., vilken i sina
tonsättningar rönt inflytande från de
tidigare klassikerna (Haydn,
Beethoven, Mozart), var tillika en
av de främsta företrädarna för
den romantiska riktningen inom
tysk musik på 1800-t. Utpräglad
lyriker, är han genom en
outtömlig melodisk uppfinning, känslans
innerlighet samt förmågan att
träffande och med dramatiskt liv
återge rikt skiftande
sinnesintryck oöverträffad som
sångkompositör. Av hans omkr. 600 sånger
äro många utgivna i cyklar, av
vilka Die schöne Müllerin, Die
9. — I. e X. X. Tr. 11. 4. 27.
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
