Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275 Schweiz (Sjöar o. floder. Klimat. Växt- o. djurv. Befolkn.) 276
som över- och underlagrats av
paleozoiska och mesozoiska lager
och anses en gång ha täckt även
Väst-Alperna, där de denuderats
bort. — Sjöar och floder. På
grund av berglandets
omfattning och höjd samt därav
beroende riklig nederbörd och
gla-ciärbildning ge Alperna inom S.
upphov till många floder, spec.
inom Aar- och S:t
Gotthardmas-siven. Bland dem märkas Rhen
med dess biflod Aar, som vid ö.
foten av Jura mottager en mängd
floder från n. Alperna, Rhöne med
dess bifloder från området för de
största veckseriernas anhopning
inom penninska
överskjutnings-täcket kring Matterhorn- och
Monte Rosamassiven, Pos biflod
Ticino från S:t
Gotthardmassi-vet samt Donaus biflod Inn från
Berninagruppen. Liksom övriga
under kvartär tid nedisade
områden har S. många sjöar; störst
aro: Areal (kvkm.) Höjd ö. h. (m.) Största djup (m.)
Genèvesjön ... 578 375 310
Bodensjön .... 539 395 250
Neuchåtelsjön ... 216 432 153
V ierwaldstättersjön ... 114 437 214
Zürichsjön . .. 87 409 143
Thunsjön ... 4S 506 163
Luganosjön ... 48 208 279
Bielsjön .... 42 432 75
Zugsjön .... 38 417 198
Brienzsjön .... 30 566 261
Walensjön .... 23 423 157
— Klimat. Växlande höjd ö. h.
och skilda ljus- och
vindförhållanden (se Föhnvind) framkalla
utpräglade klimatiska motsatser
mellan landets olika delar. % av
ytan har en årlig nederbörd av
över 1,000 mm. Mindre
nederbörd faller i området ö. om Jura,
kring Basel, Schaffliausen och
Chur samt spec. i övre
Rhöne-dalen, där konstbevattning
införts. För vindar skyddade,
molnfria och högt belägna orter, ss.
Davos, Arosa och S:t Moritz, ha
på grund av intensiv solstrålning
blivit berömda vinterkurorter. —
Höjd ö. h. Medeltemp.
(m.) jan. juli
Säntis ........ 2,500 —8°,! + 5°,7
Rlgi .......... 1,790 —4°,8 + 9°,7
Zermatt ....... 1,620 —6°,3 + 12°,5
S:t Gallen ...... 703 — 2°(1 + 16°,6
Chur ............ 610 — 1°,G +17°,5
Locarno ......... 237 + 2°,0 -}- 21°,9
Genève .......... 405 0° + 19°,5
Bern ............ 572 — 2°,2 -f-18°,0
Zürich .......... 470 —1°,4 -f-18°,4
S:te Croix .... 1,092 — 2°,0 -j- 14°,9
Neuchätel ....... 487 —l^.o 4- 18°,8
Basel ........... 277 —0o,4 +19°,4
Växt- och djurvärld. Största
intresset erbjuder Alpområdet (se
Alperna). — Befolkningen
ut-göres av:
% av befolkningen
1888 1900 1920
Tyskar ....... ...... 71,4 70,0 70,8
Fransmän ............ 21,8 22,0 21,3
Italienare .......... 5,3 6,7 6,2
Rätoromaner ......... l,s 1,2 1(1
Gränsen mellan tyskar och
fransmän går från Mont Terrible över
Biel och Fribourg till Siders
(Va-lais). Italienarna bo i Ticino och
s. Graubünden och
rätoromaner-na i Graubünden. Majoriteten i
Fribourg, Vaud, Valais,
Neuchå-tel och Genève talar franska, i
Ticino italienska och i de
övriga tyska. En linje från
Bodensjöns s. ände till Genève delar S.
i två nästan lika stora delar,
av vilka den n. hyser 5/s av
landets befolkning. Tätast
befolkat är mittlandet samt några
dalar i Jura. 7 städer ha över 50,000
inv.: Zürich, Basel, Genève, Bern
(huvudstad), S:t Gallen,
Lau-sanne och Winterthur. —
Nä-ringa/r. Jordbruket fyller ej spann
-målsbehovet. Endast 22 % av den
odlade arealen besås med
spannmål, som särskilt produceras i
s.v. Vaud. C:a 85 % av
vetebehovet måste fyllas genom
import. Vall- och foderväxter upp-
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
