Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281 Schweiz (Försvarsväsen. Religion. Ündervisningsv.) 282
— Interkantonala och vissa andra
tvister avgöras av
förbundsdomstolen i Lausanne. Denna utser
även överbefälhavaren för armén.
Kantonala domstolar finnas. —
Kantonerna äro i inre frågor i
det närmaste helt självständiga.
I Appenzell, Glarus,
Unterwal-den och Uri utövas självstyrelsen
direkt genom folkförsamlingen
(Landesgemeinde), i de övriga
genom ett råd, vilket dock måste
hänskjuta viktigare frågor till
folkomröstning, varjämte
folkrepresentanternas myndighet är
begränsad genom rätten till
revoka-tion (se d. o.). De flesta
kantonerna äro indelade i distrikt och
kommuner; Graubünden och
Va-lais bestå av federativa
smårepu-bliker.
Partifördelningen i nationalrådet enl.
valen 1925 på grundval av census av
1920.
Katolskt konservativa partiet
(konfessionellt och med dragning åt
federalismen) ..................... 42
Liberal-demokrater (protestantiskt,
federalistiskt) .................... 8
Bonde- och hantverkarpartiet ..... 30
Radikala demokrater (centralistiskt,
konservativt) ..................... 60
Socialpolitiska partiet (radikal
minoritet av föregående) ............. 3
Socialdemokrater ................. 49
Kommunister ....................... 3
Partilösa ......................... 3
Summa 198
— Försvarsväsen. Värnplikten
varar från 20 :e t. o. m. 48 :e året.
Armén har utpräglad
miliskaraktär, utbildningstiden är
varierande för olika truppslag;
148 å 184 dagar; fördelade på en
kortare rekrytskola och 7 å 8
re-petitionsövningar. Endast omkr.
200 yrkesofficerare finnas. I
övrigt äro samtliga officerare
fr. o. m. brigadchefer nedåt
milisofficerare. Av linjetrupper
uppsättas tre armékårer.
Härtill komma självständigt
kavalleri, tungt artilleri, flygtrupper
m. m. Av lantvärnet uppsättas
sex infanteribrigader. Aug. 1914
hade S. med i det närmaste den
nuv. organisationen omkr. 300,000
man mobiliserade. -— Religion. I
kyrkligt avseende råder full
frihet med undantag av förbud mot
jesuitorden samt mot anläggande
av nya kloster. Katolikerna
utgöra 41 % av befolkningen (1920)
och ha övervikt i de s. och ö.
kantonerna. Fem katolska biskopar.
Protestanterna (av reformert
bekännelse) utgöra 57 % och äro
organiserade i ett flertal
kyrko-förbund, delvis i anslutning till
kantonalstyrelserna. De flesta
äro förenade i Schweizerischer
Evangelischer Kirchenbund. —
Undervisningsväsen,
vetenskapliga och kulturella institutioner.
Undervisningsväsendet, som är
grundat på obligatorisk och fri
barnundervisning, står högst
i de protestantiska kantonerna
och bygger på en 3—6-årig
konfessionslös primärskola, följd av
olika sekundär- 1. mellanskolor.
Talrika privata flickskolor
mottaga pensionärer från alla
världsdelar. — S. har 7 universitet,
näml, i Basel, Zürich, Bern,
Geneve, Lausanne, Fribourg
(inter-nationellt-katolskt) och
Neuchå-tel. De båda sistnämnda sakna
medicinsk fakultet. Polyteknisk
högskola finnes i Zürich och på
olika orter talrika högre
bildningsanstalter (ofta med
internationell elevrekrytering). S. äger
vidare flera betydande
observa-torier och meteorologiska
institutioner. — De främsta biblioteken
äro universitetsbiblioteket i
Basel, Zentralbibliothek i Zürich
samt Schweizerische
Landesbiblio-thek i Bern. B aseluni ver sitetets
samlingar omfatta vidare
konstmuseum med bl. a. en stor samling
målningar av Holbein d. y. samt
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
