Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweizeri - Schweizerost - Schweiziska Edsförbundet - Schweizisk konst - Schweizisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Schweizerost—Schweizisk litteratur
294
förbundet med spritutskänkning.
Sådan rörelse bedrevs i Sverige i
början av 1800-t. ofta av
schweizare (därav namnet).
Schweizerost [sjvä’jtser-].
Av Schweiz’ ostsorter är E’ m
-menthaler- 1. E m m
en-t a 1 o s t mest känd och
efter-göres sedan gammalt bl. a. i de
skandinaviska länderna; det är en
hård, storpipig ost med en
egendomlig, sötaktig smak, beroende
på propionsyrejäsning. Liknande
är Gruyèreosten, tillverkad
i v. Schweiz och angränsande
delar av Frankrike.
Schweiziska Edsförbundet, se
Schweiz sp. 286.
Schweizisk konst. Om någon
enhetlig, särpräglad S. kan man
knappast tala, då den uppstått
i intimt sammanhang med konsten
i de omgivande stora
kulturländerna, främst Tyskland. — Under
medeltiden haae S. ett centrum
i benediktinklostret S:t Gallen,
under 800—1000-t. säte för en
ledande miniatyrmålningsskola.
Arkitekturen frambragte sina
huvudskapelser i domkyrkorna i
Zürich (romansk), Basel
(över-gångsstil) och Lausanne (gotisk)
samt i en rad ståtliga
feodalborgar. Tavelmåleriet nådde
under 1500-t. ett betydande
uppsving främst tack vare H o 1
-b e i n d. y., som vid flera
tillfällen var verksam i Schweiz och
påverkade en hel grupp av
inhemska förmågor. Äldre
schweiziska målare, som i främmande
land vunnit europeisk
ryktbarhet, äro emaljmålaren P e t i t o t,
pastellmålaren Liotard,
Angelika Kauffmann och
Leopold Robert. Den huvudsakl.
i England verksamme
Heinrich Füssli 1. Fuseli (f.
1741, d. 1825), tillhörande en
släkt, som under flera årh. för-
Wilhelm Tell. Målning av Ferdinand
Hodler.
sett S. med framstående
konstnärer, hade i Italien tillägnat
sig ett klassicistiskt formspråk
men var till sin natur en
lidelsefull romantiker med dragning åt
det ockulta och demoniska. Den
ortodoxa klassicismen hade en av
sina främsta företrädare i
skulptören James Pr adier (f.
1792, d. 1852). 1800-t :s
land-skapsromantik representeras av
Alexandre Calame (f.
1810, d. 1864), vilken som lärare
åt Edvard Bergh haft betydelse
även för svenskt måleri, samt
framför allt av B ö c k 1 i n, den
mest berömde av alla konstnärer
av schweizisk börd. De senaste,
mot impressionismen reagerande
konstströmningarna ha inom S.
funnit några betydande
företrädare, främst målaren Hodler, som
ofta valde nationella motiv, samt
skulptören Haller.
Schweizisk litteratur. Schweiz
har jämte en obetydlig
litteratur på rätoromanska och
ita
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>