Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwenckfeld, Kaspar - Schwendener ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Schwendener—v. Schwind
298
tionen och all yttre förmedling av
Andens verk (sakrament o. d.)
och i stället satte en samling av
de kristna i smärre kretsar, som
skulle stå öppna för ”Kristi
härlighet”. Rester av S:s anhängare
funno på 1700-t. en tillflykt i
Nord-Amerika.
Schwe’ndener, Simon, f.
1829, d. 1919, schweizisk
botanist, prof, i Basel, Tübingen,
slutligen i Berlin 1878—1910. S.
studerade bl. a. växternas
bladställning och skelettvävnad (jfr
Ste-r e o m). Han blev dock mest känd
genom sin lavteori (se Lavar),
vilken, länge bestridd, nu vunnit
allmänt erkännande och
bekräftelse.
Schwerfn, huvudstad i
Meck-lenburg-Schwerin, vid
Schwerin-sjön. På en ö i denna ligger
slottet, en ståtlig 1800-talsbyggnad i
fransk renässansstil. Ståtlig
gotisk domkyrka, uppförd 1327—
1416. Protestantisk biskop.
Bibliotek, arkiv och museum. 48,000 inv.
— S. grundades av Henrik
Lejonet. Det kom 1648 till
Mecklenburg.
v. Schwerfn. 1. Fredrik
B o g i s 1 a u s v. S., f. 1764, d.
1834, greve, politiker, urspr.
militär, prost i Sala 1788. S., som
började sin politiska bana 1812,
anslöt sig till
riddarhusopposi-tionen och var 1815—23 dess
främste ledare. Han strävade
efter att utveckla en
ständer-opposition med den engelska
parlamentarismen som förebild.
Särskilt betydelsefulla voro S:s
insatser i ekonomisk politik. Ordf,
för bankofullmäktige från 1823
och i statsutskottet 1828—30,
hade han huvudandelen i förslaget
till myntrealisation 1830 samt
ledde dess genomförande. — 2.
Martina v. S., f. Törngren,
f. 1789, d. 1875, friherrinna, be-
Rübezahl, Målning av Moritz v. Schwind.
(München.)
kant för sina vittra intressen och
sin förtrogna vänskap med
Brink-man och Tegnér, med vilka hon
förde en spirituell brevväxling. —
3. Vilhelm v. S., f. 1792, d.
1808, son till S. 1, greve,
underlöjtnant, en av hjältarna i
Runebergs Fänrik Ståls sägner,
dödligt sårad vid Oravais.
v. Schwind [sjvinnt], Moritz,
f. 1804, d. 1871, tysk målare av
österrikisk härkomst, prof, i
München 1847. I sitt gestaltande
av motiv ur den germanska
världens rika sagoskatt är S. en av
den tyska romantikens mest
vinnande personligheter. Sitt bästa
ger han i sina i Tyskland
utomordentligt populära småtavlor
och teckningar, vilka trots den
ofta kännbara tekniska
osäkerheten ha ett oefterhärmligt behag
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
