Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schücking ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Schücking—Schäferhatt
302
vandring genom seklerna (2 bd,
1912—14). I sitt
litteraturhistoriska författarskap banbrytande i
metodiskt avseende har S. i
motsats till en äldre, estetiskt betonad
litteraturforskning särskilt
betonat litteraturens sammanhang
med den allmänna
kulturutvecklingen. Sin styrka har han främst
i de stora, sammanfattande
överblickarna, men han besitter
därjämte en förmåga av konturfast
karaktärsteckning, som jämte en
klar och kärnfull stil gjort honom
till en mästare även i populär
framställning. Även i sin
inflytelserika lärarverksamhet, som
glänsande talare och i offentliga värv
har S. gjort sin imponerande
personlighet gällande.
Schü’cking, Walter, f. 1875,
tysk rättslärd och politiker, prof,
i Marburg 1903 och vid
handelshögskolan i Berlin 1921,
led. av riksdagen sedan 1920. S.,
som tillhörde 1919 års tyska
fredsdelegation i Paris, har deltagit i
utgivandet av de tyska
urkunderna ang. världskrigets utbrott.
Han har gjort sig känd som ivrig
pacifist och utgivit ett flertal
arbeten i fredssaker och folkrätt.
Schyn [sjin], bergsklyfta,
ge-nomfluten av Albula, i kantonen
Graubünden, Schweiz, med en 14
km. lång väg, anlagd 1868—69.
Storartade naturscenerier.
Schü’rer, Emil, f. 1844, d.
1910, tysk evangelisk teolog,
prof, senast i Göttingen 1895,
bekant genom sitt grundläggande
arbete Geschichte des jüdischen
Volkes im Zeitalter Jesu Christi
(3 bd, 4:e—5:e uppl. 1907—20).
Schütte, Henning, f. 1620,
d. 1707, kyrkomän, kusin till
Johan Skytte, superintendent i
Kalmar 1660, biskop där 1678. S.
befordrade byggandet av Kalmar
domkyrka samt förvandlade
Kalmar skola till gymnasium.
Schii’tte-Lanzsystemet
[lannts-], se Luftskepp sp.
821.
Schii’ttgelb [-gällp], ett gult
färgämne, som erhålles genom
tillsats av alun och krita till en
dekokt på vau, gulbär 1. andra
växter 1. växtdelar. S. användes
till färgning av siden.
Schütz, Heinrich, f. 1585,
d. 1672, tysk tonsättare, en av
1600-t:s mest betydande, skrev
bl. a. operan Dafne (jfr Opera
sp. 1326) och en balett men vann
rykte främst genom sina kyrkliga
tonsättningar (bl. a. oratoriet
Jesu sju ord på korset, passioner,
Davids psalmer, motetter m. m.).
Schä’fer (ty., herde), se Hund
sp. 1001.
Schä’fer, Dietrich, f. 1845,
tysk historiker, prof, i Jena 1877,
i Tübingen 1888, i Heidelberg
1896 och i Berlin 1903—22. S.
har särskilt bedrivit forskningar
i Hansans historia (bl. a. Die
Hansestädte und König
Waldemar von Dänemark, 1879, och Die
Hanse, 1903). Av hans övriga
arbeten märkas Weltgeschichte der
Neuzeit (2 bd, 1907) och Deutsche
Geschichte (2 bd, 1910).
Schäfer Lsje’jfa], sir
Edward, kallar sig numera
Sharpey-Schafer f sja’pi
sje’jfo], f. 1850, engelsk fysiolog,
prof, i London 1874, i Edinburgh
1899, har bl. a. utfört viktiga
undersökningar över inre
sekretionen, utgivit läroböcker (i
histologi och i fysiologi) och
utarbetat en metod för konstgjord
andning (se Livräddning).
Schä’ferhatt (av ty. Schäfer,
herde), bredskyggig sommarhatt,
vanl. med brättet nedvikt över
öronen och försett med knytband
under hakan. S. voro på modet
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
