Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segantini, Giovanni - Segel - Segelarea - Segelduk - Segelfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Segel—Segelfartyg
342
listernas strävan mot dekorativ
linjeverkan, har han målat den
storformade naturen med det
arbetande folket.
Segel. Bot. Se
Legumino-s a e. — Sjöv. Dukar av hampa,
lin, bomull 1. råsiden, vilka fånga
vinden och därigenom driva ett
fartyg framåt. Bomulls- 1.
linnesegel äro vanligast. S. indelas i
råsegel och snedsegel (gaffel-,
stag-, spri-, topp-, latin-, loggert-,
guntersegel, se dessa ord).
Hörnen benämnas horn. Runt
kanterna är S. fållat och vanl.
försett med en insydd tross (se
Lik 3). För förstärkning av
S. finnas foderdukar,
förstärk-ningsdukar, revband, stotlapp,
revstroppar o. d. — Till
segelbåtar användes vanl. 35 a 40 cm.
bred bomullsduk, som hopsys i
banor, vilka läggas vinkelrätt
mot aktra liket, så att sömmarna
göra minsta möjliga motstånd
mot vinden. För förstyvning av
kanten insys stundom vinkelrätt
mot aktra liket korta träribbor,
1 a 11 o r. Ett rätt trimmat
snedsegel skall taga formen av en
pa-rabolisk yta mellan främre 1.
stående lik och aktra lik. — S.
skyddas vid hamnliggande
medelst kapell (se d. o.) och måste
vara fullt torra, då de beslås (jfr
Jordslaget). Se vid.
Segelfartyg.
Egyptiskt fartyg. Detalj av
väggmålning från omkr. 2800 f. Kr,
Grekiskt fartyg med revat segel.
Vas-målning från omkr. 500 f. Kr.
Segelarea, sammanlagda ytan
av ett fartygs segel, som
samtidigt kunna användas vid
bide-vindsegling. Jfr Segling.
Segelduk, vävnad av hampa,
linne 1. bomull, använd till segel,
sol- och regntält, presenningar,
bryggskärmar m. m. Till
presenningar och kapell användes
impregnerad S. S. tillverkas i ett
flertal olika grovlekar.
Segelfartyg. Forntiden.
De äldsta kända S. äro från
Egypten, där de större fartygen redan
c:a 3000 f. Kr. voro inrättade för
såväl segling som rodd. Riggen
bestod av en enda mast, hopsatt
av två gaffelformigt hopsurrade
spiror och stagad i
stävriktningarna samt försedd med ett
råsegel. Styrningen skedde med
åror. Vid seglets revning
nedfälldes masten. Fartygstypen
bibehölls i stort sett oförändrad i 3
årtusenden. — Om de feniciska
S., som sannolikt voro en
utveckling av de egyptiska, vet man ej
mycket, men man har med
hänsyn till färdernas utsträckning
antagit, att de varit kraftigare
byggda, sannolikt (i motsats till
de egyptiska) på spant. Omkr.
700 f. Kr. synes en självständig
krigsfartygstyp ha utbildats, och
under 400-t. var denna allmänt
spridd bland de sjöfarande Medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
