Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segerkägla ... - Segling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Seghet—Segling
356
Staden med de två kyrktornen. Etsning
av Hercules Seghers.
Daniel S., f. 1590, d. 1661,
flamländsk målare. S. utförde ett
stort antal bilder med en yvig
blomsterkrans omramande en
madonna 1. ett porträtt, till vilka
figurerna målades av Rubens 1.
någon annan av de flamländska
stormästarna.
Seghet, ett materials förmåga
att motstå slagpåkänningar (se
Hållfasthet sp. 1103).
Metallers S. kan uttryckas som
funktion av brotthållfasthet och
tänjbarhet.
Seghisoara, ty. Schässburg,
ung. Segesvår, stad i
Transsylva-nien, Rumänien. 12,000 inv. S.
grundades av tyska kolonister på
1100-t. Vid S. besegrades 1849 en
ungersk upprorsarmé av de med
Österrike förbundna ryssarna.
Seghärdning, se Stål.
Seglare, se Tornsvalor.
Seglationsordning, benämning
på de förordningar, som före
tillkomsten av tullstadgan 1860
lämnade föreskrifter om fartygs
loss
ning och lastning m. m., särskilt
med hänsyn till tullens kontroll.
Sådana föreskrifter ingå numera
i tullstadgan.
Segling, framdrivande av
farkoster med hjälp av segel (se d.
o.). Efter ångfartygens
genombrott (mitten av 1800-t.) och
särskilt från slutet av 1800-t., sedan
förbränningsmotorer börjat
komma till allmännare användning,
har S. ss. framdrivningsmedel
för större fartyg förlorat i
betydelse, och antalet segelfartyg
minskas alltjämt. S. övergår
småningom till att bli så gott som
uteslutande en sport.
Sportsegling under ordnade förhållanden
kan räkna sin uppkomst från
slutet av 1600-t. — Seglingens teori
baseras på den omständigheten,
att båten genom sin form
erbjuder ett stort motstånd mot
tvärskepps förflyttning
(avdrifts-motstånd) och relativt ringa
motstånd mot förflyttning i
lång-skeppsriktningen (1/20—Vm av det
förstnämnda). Genom seglens
anbringande i viss vinkel i
förhållande till vindriktningen kan
härigenom vindkraften utnyttjas
till båtens framdrivande snett
mot vindriktningen (b i d e v i n d s
-segling), varigenom båten
under sicksack-kurser så nära
vinden som möjligt (c:a 45° från
vindriktningen) kan uppnå ett
mål, från vilket vinden blåser.
Båten säges då kryssa. Den
väg-sträcka, en seglare vid bidevinds-
Fig. 1. Vinddiagram. Siffrorna vid inre
cirkeln beteckna streck, vid yttre
sektorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
