Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Segura—Seiches
368
Elias Sehlstedt.
Paul de S., f. 1780, d. 1873, den
föreges son, general, deltog i
Napoleon I:s fälttåg och utgav
bl. a. Histoire de Napoleon et de
la grande armée 1812 (1824). Led.
av Fr. akad. 1830.
Segura [sego’-j, flod i s.ö.
Spanien, utmynnar i Medelhavet
s. om Alicante. Från S. utgå
talrika bevattningskanaler. 240 km.
Segu-Sikoro, se Franska
Sudan.
Se’hested, II a n n i b a 1, f.
1609, d. 1666, dansk politiker.
S. blev 1642 svärson till Kristian
IV och s. å. ståthållare i Norge,
där han under kriget med Sverige
1643—45 ledde det norska
försvaret (”Hannibalsfejden”). Han
sökte ge den norska styrelsen
större oberoende och genomförde
betydelsefulla reformer. På grund
av underslev i förvaltningen
dömdes S. 1651 sina ämbeten
förlus-tig och tvangs att gå i landsflykt.
1657 återvände han, spelade under
kriget mot Sverige en tvetydig
roll men försonade sig med
Fredrik III och var den drivande
kraften vid fredsslutet i Köpenhamn
1660. Han medverkade vid
enväldets införande s. å. och blev åter
riksråd samt riksskattmästare. S.
genomdrev alliansen med
Frankrike 1663 och ivrade för ett
närmande till Sverige.
Sehlstedt, Elias, f. 1808, d.
1874, skald, tullinspektor vid
Sandhamn 1852—69. S:s talrika
poetiska kalendrar och
diktsamlingar liksom hans reseskildringar
på blandad vers och prosa ha
på grund av sin skalkaktigt
godlynta, farbroderliga humor, sina
älskvärda naturidyller och sin
enkla, optimistiska livsfilosofi
gjort honom synnerligen populär.
Många av S: s dikter ha allmänt
sjungits. S:s Samlade sånger och
visor utgåvos i 5 dir 1861—76;
ett urval utg. av C. Snoilsky 1892.
Seicento [säjtjä’nn-],
secen-t i’ s m o [setjän-] (ital., eg. 600),
benämning på 1600-t. i Italien,
spec. inom konst och litteratur.
Seiches [säsj], sing. seiche
[säsj], fr., stående vågor,
uppkomma i större insjöar och
avspärrade havsbäcken vid häftiga
lufttrycksförändringar. Om ett
lufttrycksminimum drar fram
över ena ändan av en långsträckt
sjö, stiger vattnet här relativt
hastigt till en viss höjd för att
därefter åter falla, samtidigt som
en sänkning med åtföljande
stigning inträffar vid sjöns andra
ända. Mittpå sjöns längdaxel är
vattenståndet hela tiden
oförändrat. På detta sätt uppstår en
u n i n o d a’ 1 S., d. v. s. en S.
med en nod. Om minimum
passerar ett stycke från sjöändan,
kan en b i n o d a’ 1 (med två
noder försedd), en t r i n o d a’ 1
(med tre noder försedd) S.
uppstå. Rörelsen kan liknas vid den
som bildas, om man stöter till ett
vattenfyllt fat, 1. den en sträng
erhåller vid anslag. — Särskilt
bekanta äro S. i Genèvesjön; i
Vättern kunna uninodala S. nå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
