Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seidel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Seine-et-Oise—Seismograf
372
Ig-naz Seipel.
skapsskötsel och industri. 350,000
inv. Huvudstad Melun.
Seine-et-Oise [sän e oa’s],
departement i n. Frankrike.
Jordbruk och boskapsskötsel.
Betydande industri. 920,000 inv.
Huvudstad Versailles.
Seine-Inférieure [sän [-ärjfe-riö’r],-] {+ärjfe-
riö’r],+} departement i n.
Frankrike, vid Engelska kanalen.
Jordbruk, boskapsskötsel och fiske.
Betydande textil- och järnindustri
samt handel. 880,000 inv.
Huvudstad Rouen.
Seip [säjp], D i d r i k A r üp,
f. 1884, norsk språkforskare, prof,
i riksmål i Oslo 1916, har (bl. a. i
Norsk sproghistorie, 1920) intagit
en medlande ståndpunkt i
maal-striden.
Seipel [§a’j-], I g n a z, f. 1876,
österrikisk präst och politiker,
teologie prof, i Salzburg 1909,
i Wien 1917. Socialminister i
Lammaschs ministär 1918, blev S.
1919 led. av nationalförsamlingen
och 1920 av nationalrådet, där
han blev det kristligt-sociala
partiets ledare. Ss. statskansler 1922
—24 lyckades S. med stöd av
en-tentemakterna och N. F. påbörja
en reorganisation av landets
finanser och tillika lugna de av
nöden efter kriget vållade
strejkrörelserna. S., som svårt sårats vid
ett attentat 1924, lämnade s. å.
plats åt sin partivän Ramek men
bildade okt. 1926 ånyo ministär.
S. har utövat både teologiskt och
socialpolitiskt författarskap.
Seismisk [sä’js-] (av grek.
seismo’s, jordskalv), som hör till
en jordbävning.
Seismogra’f [säjs-] (av grek.
seismo’s, jordskalv, och gra’fein,
skriva), instrument för
bestämning av de seismiska rörelsernas
riktning och styrka. Detta sker
medelst en tung pendelmassa,
upphängd så, att den är stationär
i förhållande till tillfälliga
rörelser i jordskorpan och icke genom
rörelserna försättes i egna
svängningar. Jordbävningsröreisen kan
uppdelas i tre mot varandra
vin-kelräta komponenter, en vertikal
och två horisontala. I regel brukar
man blott bestämma de senare,
vilket sker med två
horisontalpendlar (se d. o.), den ena
uppställd i n.—s., den andra i ö.—v.
Den s. k. Wiechertska pendeln,
som i Sverige finnes i Lund,
Uppsala och Abisko, är en upp- och
nedvänd vertik a’ Ipendel;
pendelmassan övergår nedåt i ett
skaft, som vilar på en spets, och
hålles upprätt genom fjäder
anordningar i det omgivande skåpet.
Vid en jordbävning försättes det
senare i skakningar, under det
pendeln förblir stationär.
Stötarna förstoras genom hävstänger och
registreras automatiskt medelst
ett ritstift på en pappersremsa,
som hålles i rörelse genom ett
urverk. Det upptecknade
diagrammet kallas seismogra’m.
Denna S., för vilken ända till 17
ton vägande pendlar äro i
användning, ger utslag även för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
