Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sempione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Senar—Senat
404
Senapsväxter. Vitsenap.
bruna och svartsenap svartbruna
frön (senapsfrö). — Vid
framställning av senap malas
fröna, och pulvret utröres med
vatten. Fröna innehålla
glykosi-der (s in i gr i’n, s in a Ib i’n),
som vid sönderdelning genom ett
i fröet befintligt enzym, m y r o
-s i’n (jfr d. o.), vid tillsats av
vatten ge bl. a. senapsolja
(jfr d. o.), vilken förlänar
senapen dess skarpa smak. Fröna
innehålla även fet olja, som vanl.
utpressas 1. extraheras (före
senaps-beredningen) och användes till
matolja, brännolja m. m. Vitsenap
odlas över större delen av Europa
(i Sverige som grönfoder),
svartsenap odlas i England,
Nederländerna, Böhmen etc.,
sarepta-senap mest i Ryssland. Senap
föres i handeln som pulver 1.
ut-rört med vatten, ättika 1. annan
vätska (fransk, engelsk senap
etc.). Den begagnas som krydda;
vitsenap lämnar mildare krydda
än svartsenap. Frö av den senare
användes i medicinen, utrört med
vatten (senapsdeg), i plåster (se-
napsplåster) 1. med kautsjuk
fast-klistrat på papper
(senapspap-per), som fuktat lägges på huden.
I alla fallen bildas senapsolja (se
d. o.), som är den verksamma
beståndsdelen.
Sena’r (lat. sena’rius, av sex,
sex), se Trimeter.
Senarkeisk, se Urberg.
de Sénarmont [do senarmå’i]],
Henri Hureau, f. 1808, d.
1862, fransk mineralog, geolog
och fysiker, prof, vid École
poly-technique i Paris, gjorde bl. a.
undersökningar över kristallers
fysiska, särskilt optiska egenskaper.
Senart [sønaT], Emile, f.
1847, fransk indolog. S., som
hu-vudsakl. ägnat sig åt studiet av
buddhismen och indiska
inskrifter, har bl. a. utgivit det stora
legendverket Mahavastu (se
Indisk litteratur sp. 1341)
och Asjokainskrif terna. Även över
det indiska kastväsendet har han
skrivit ett betydande verk, Les
Gastes dans VInde (1896).
Sena’t (lat. sena’tus, av se’nex,
gammal), benämning på olika
styrande och förvaltande
korporationer i skilda länder och tider.
Medlem därav benämnes s e n a’ t o r,
plur. senat o’re r.
Beteckningen S. härrör från det gamla Rom,
där S. urspr. var ett de äldstes
råd (därav namnet). Det bestod
av de patriciska släkternas
förnämsta medlemmar. Vid
republikens början hade senatorernas
antal stigit till 300, av Sulla
ökades det till 600. S. rekryterades
av censorerna bland dem som
beklätt vissa av de högre
statsämbe-tena. Från 86 f. Kr. gav
kvestu-ren (se Qu a est or) tillträde
till S. Senatorerna utgjorde jämte
sina familjer ett särskilt stånd,
för vilket ett visst
förmögen-hetsstreck (under kejsartiden
1,2 mill. sestertier) var
fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
