Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimerlasarettet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Serafimerlasarettet—Serdar
422
närhet, i G. T. blott omtalade i
Jes. 6, eljest i Henok 61:10, 71:7,
där de samordnas med bl. a.
keru-berna. Liksom dessa ha S.
föreställts bevingade och således i viss
mån djurgestaltade men tillika
delvis människoformade. Ordet
betyder eg. orm 1. drake, och
föreställningen har tydligen haft
släktskap med den om ”den
flygande draken” (Jes. 14:29, 30:6,
där grundtexten har ordet S.). —
S e r a’ f i s k, änglalik.
Serafi’merlasarettet, se
Karo 1 i n s k a institutet och
Sjukvård.
Serafi’mermedaljen, S er a
-fimerorden, se Ordnar sp.
1369 f.
Sera’fisk, se S e r a f e r.
Serafo’nstämmor (av seraf
och grek, fone’, ljud), se Orgel
sp. 1387.
Seraing [sorä’ij], stad i prov.
Liége, Belgien, vid Meuse ovanför
Liége. I S. ligga Cockerills (se d.
o.) stora anläggningar
(kolgruvor, järnverk och
maskinverkstä-der). 39,000 inv.
Seraje’vo, annan form för
Sarajevo.
SeraTjen (fr. sérail, av pers.
saray, boning, palats), se
Kon-stantinopel sp. 1121 f.;
även namn på sultanens harem.
Se’ran, C e r a m, största ön
bland de s. Moluckerna. Högsta
punkt Noesaheli (2,960 m.).
Jordbruk vid kusterna. C:a 17,000
kv-km. C:a 60,000 inv.
Sera’o, Matil de, f. 1856,
italiensk författarinna. S., som
hör till veristerna (se d. o.), har
skrivit talrika, stundom
tendentiösa romaner och noveller med
motiv från neapolitanskt folkliv
(Il ventre di Napoli, 1884; Il
paese di Cuccagna, 1891;
Luftslott, 1892).
Serape’um, S e r a’ p i s, se
S a r a p i s.
Serarkeisk [-ke’isk] (av lat.
se’rus, sen, och grek. arkai’os,
gammal), se Urberg.
Se’rber, slaviskt folk, till
största delen bosatt i Jugoslavien
s. om Sava och Donau (Serbien,
Montenegro, Bosnien och
Hercego-vina). S. tillhöra huvudsaki.
ortodoxa kyrkan. Jfr Kroater,
Slaver, Slaviska språk
och Jugoslavien sp. 255.
Serbernas, Kroaternas och
Slovenernas konungarike, serb.
Krdljevi/na Srba, Hrvata i
Slo-venaca, förk. SUS, officiella
namnet på Jugoslavien (se vid. d. o.).
Se’rbien, serb. Srbija, före
1918 konungarike på
Balkanhalvön, nu ingående i Jugoslavien (se
d. o. Historia). S. motsvarar
väsentligen nuv. prov. N or d
-Serbien (49,950 kvkm. 2,7 mill.
inv.) och Syd-Serbien (45,717
kvkm. 1,5 mill. inv.), som utgöra
Jugoslaviens s.ö. huvuddel, i n.
nående fram till Donau och Sava
(till Drinas inflöde). Provinserna
uppfyllas till större delen av
bergland med bördiga dalar, ss. kring
huvudfloderna Mor ava och
Var-dar. Befolkningen består mest av
serber; särskilt i s. och ö. finnas
betydande inslag av andra
folkelement, ss. albaner, turkar och
bulgarer. Jordbruk och
boskapsskötsel. Bland städerna märkas i
Nord-Serbien Belgrad och Nis, i
Syd-Serbien Yskyb, Monastir och
Prizren.
Serbiska språket, se
Slaviska språk.
Serbisk litteratur, se
Jugoslavisk litteratur.
Serbokroa’tiska språket, se
Slaviska språk.
Serda’r (av pers, ser, huvud,
och dar, hållande), i Turkiet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
