Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sergel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Sergel
426
1538) förskaffade honom rykte
som en av framtidsmännen inom
europeisk skulptur och följdes av
en rad arbeten, i vilka den stränga
och klara nyantika formen
genomandas av ett lidelsefullt patos:
Diomedes (1771, lermodell i Nat.
mus.), Amor och Psyke samt Mars
och Venus (mitten av 1770-t.),
de sistnämnda först långt
senare fullbordade i marmor (resp.
1789 och 1804, Nat. mus.). På
Gustav ITI:s befallning nödgades
han anträda hemresan 1778. Den
gick över Paris, där han 1779
utförde ännu ett av den romerska
andan buret verk, Otryades
(originalmodell i Nat. mus.). Efter
hemkomsten stannade han i Sthlm
till sin död med undantag för åren
1783—84, då han som smakråd
medföljde Gustav III till Italien.
Trots yttre framgång tryckte
honom förhållandena i hemlandet.
Hans produktion efter
hemkomsten omfattar bl. a. sockelgruppen
Axel Oxenstierna och Historien
Mars och Venus. Skiss i gips av Johan
Tobias Sergel.
”Och är bland glada vänner rolig.”
Självkarikatyr i tuschlavyr av Johan
Tobias Sergel.
till L’Archevèques Gustav II
Adolfsstod (1789, gjuten i brons
och uppsatt 1906),
gravmonumentet över Cartesius i Adolf Fredriks
kyrka (1781, målat bly), altaret
därstädes (1785, gips), den med
Apollo di Belvedere som förebild
komponerade statyn över Gustav
III vid Skeppsbron (1793, avtäckt
1808), gravmonumentet över
Ehrensvärd på Sveaborg (se ill.
till d. o.) samt ett stort antal
porträttbyster, bl. a. av Gustav III,
och medaljongporträtt (se ill. till
Bergman, Kellgren,
Lenngren, Leopold,
R i n m a n, R o s e n s t e i n, v.
Swab). — S:s konst bär sin
tids prägel. Den får sin karaktär
i första hand av nyklassicismens
antikdyrkan, men den har även
upptagit inflytelser från den
pittoreskt dekorativa barocken
(t. ex. Cartesiusmonumentet)
och den sensuella rokokon. S:s
studieiver och uppslagsrikedom
ha avsatt sig i ett mycket stort
antal mästerliga teckningar;
hans talrika karikatyrer vittna
om hans psykologiska skarpblick
och hans gärna mot det groteska
tenderande humor. — Nat. mus.
äger utom marmororiginal skisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
