Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serpentin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433 Serpentin—Serubbabel 434
Serpenti’n (av lat. se’rpens,
orm). 1. Väg, som (särskilt i brant
terräng) slingrar sig i form
av en ormlinje. — 2. Flodbåge,
omfattande mindre än en
halvcirkel. Jfr Meander. — 3.
Hoprullade, långa, färgade
pappersremsor, vilka (vid
karnevalsupp-tåg o. d.) kastas upp i luften och
därvid ringla upp sig och
om-snärja de kringstående. — 4.
Vat-tenhaltigt magnesiumsilikat av
sammansättningen 2H2O • 3MgO •
2SiO2 med inblandning av något
järnsilikat. S. förekommer i
fin-bladiga 1. täta massor, mest tills,
med olivin o. a. magnesiumrika
silikat, varav S. är en
omvandlingsprodukt. Flera varieteter
förekomma. V a n 1 i g S. är
mörkgrön med splittrig, matt brottyta.
Ädel S. är genomskinlig, gul 1.
grön, med mussligt, något
glänsande brott. Krysot i’1
(serpentinasbest), är en fintrådig,
sidenglänsande varietet (se
Asbest). S. har fått användning
vid tillverkning av åtskilliga
prydnadsföremål och i viss
utsträckning som byggnadssten.
Serpentingruppen omfattar
mineral, bestående av
vattenhal-tigt magnesiumsilikat; hit höra
serpentin, talk, sjöskum m. fl.
Se’rra, port., bergskedja.
SerradeTla, s er a d e 11 a,
Orni’thopus sati’vus (fam.
Legu-mino’sae), ärtväxt med blekröda
blommor och ledade baljor,
härstammar från Pyreneiska halvön.
S. odlas som ettårig foderväxt,
spec. på sandmark, dock knappast
i Sverige.
Se’rra do Mar, se Brasilien
sp. 498 f.
Serra’no y Domfnguez [i [-då-mi’nngeth],-] {+då-
mi’nngeth],+} Francisco,
hertig de la Torre, f. 1810, d.
1885, spansk general och liberal
politiker. S. tog framstående del
i carlistkrigen på 1830-t., inträdde
i cortes 1839 och var
utrikesminister 1862—63. Efter att i
upproret mot Isabella 1868 ha fört
befälet över revolutionsarmén
var S. efter drottningens
avsättning Spaniens styresman 1869—
71 och därefter under Amadeus’
regering två gånger
konseljpresident. Efter republikens
proklamerande 1873 var S. president 1874.
Han måste dock vika för den
monarkiska reaktionen men var
från 1876 senatens president.
Serra’ti, Giacinto
Meno tti, f. 1875, italiensk
socialist. S., som en tid var redaktör
för Avanti, är ledare för en
kommunistisk grupp inom italienska
socialistpartiet. Han genomdrev
1919 partiets anslutning till
Moskvainternationalen, varur en
utbrytning dock skedde redan
1921, då S. och hans anhängare
vägrade ur partiet utstöta den
moderata Turatigruppen.
Serre [sär], vänsterbiflod till
Oise i dep. Aisne, n. Frankrike.
112 km.
Serto’rius, Quintus S., d. 72
f. Kr., romersk politiker,
bekämpade under inbördeskrigen ss.
ståthållare i Spanien från 83
se-natspartiets fältherrar;
lönnmör-dades av en underbefälhavare.
Se’rtürner, Friedrich, f.
1783, d. 1841, tysk apotekare,
framställde 1804 för första gången
ur opium ett kristalliserande
ämne (morfin), som hade opiums
narkotiska egenskaper i
koncentrerad form. S:s upptäckt ledde
till framställandet av övriga
al-kaloider och har haft
utomordentlig betydelse för den organiska
kemin och medicinen.
Serubba’bel (i Septuaginta
och N. T. S o r o b a’ b e 1),
persisk ståthållare över Juda omkr.
520 f. Kr. S. var enl. Hagg. 1:1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
