Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Servera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Servitör—Sesshu
444
servitutet, som innebär
rätt för en viss person att på
givet sätt begagna en sak. S. kan
vara av olika slag, t. ex. rätt
till vattenhämtning å den
tjänande fastighetens mark, rätt till väg
däröver (s. k. po’sitiva S.),
förpliktelsen att på dess tomt ej
anlägga t. ex. en fabrik (s. k.
negativa S.). S. kommer till stånd
genom avtal 1. i samband med
jorddelningsförrättning 1.
grundar sig på urminnes hävd. För att
vara gällande mot ny ägare av
den fastighet, som besväras av S.,
måste S., vilka uppkommit genom
avtal, intecknas. — Folkr. Se
Statsservitut.
Servitö’r (fr. serviteur, av lat.,
servi’re, tjäna), uppassare,
kypare. — Servitri’s,
uppas-serska.
Se’rvius TuTlius, enl. sägnen
Roms sjätte konung, son av en
slavinna (se Rom sp. 1254). S.
torde vara helt ohistorisk.
Se’rvus, lat., slav, tjänare;
stundom använt som
hälsningsord. — S. s e r v o’ r u m D e’ i,
”Guds tjänares tjänare”,
självbeteckning, som påven (jämte
bi-skopstiteln) använder i högtidliga
utgående skrivelser (encyklikor
m. m.); först använd av
Gregorius I.
Serö’s, eg. tillblandad med
serum (om kroppsvätskor),
användes för att beteckna
ägg-vitehaltiga kroppsvätskor i allm.
— S. hinnor, av endotel
beklädd fibrillär bindväv, som
överdrar vissa organ, ss. hjärta,
lungor, bukinälvor m. fl. Jfr
Hjärta (hjärtsäck) sp. 823,
Lungor (lungsäck) sp. 878,
Buk (bukhinna). Deras
endotel-klädda fria yta är fuktad av serös
vätska. — S. höljet, se
Fosterhöljen. — S. körtlar,
se K ö r 11 a r.
Se’sam, SFsamum i’ndicum
och Sesamum radia’tum (fam.
Pedalia’ceae, ordn. Tubiflo’rae),
örter, härstammande från
tropiska Afrika 1. Asien. S. ha små,
oljehaltiga frön, ur vilka pressas
sesamolja. Denna användes
bl. a. som matolja, i
tvålfabrikationen samt i margarinindustrin
(se vid. Margarin). S. odlas
allmänt i tropiska länder, spec.
i Ostindien, samt i
Medelhavsländerna, Kina och Japan. S., som är
en urgammal kulturväxt,
omnäm-nes bl. a. i Tusen och en natt. —
Sesamkakor, pressrester
efter oljeberedningen, äro till
följd av hög halt av protein
(38 %) och fett (12 %) ett
värdefullt kraftfoder men ha
jämförelsevis ringa användning.
Se’samben, se
Extremiteter sp. 1333.
Sesam, öppna dig! (jfr
Sesam), trollformel i Tusen och
en natt; i överförd bet. nyckel
(se d. o.), lösensord o. d.
Se’sia, vänsterbiflod till Po i
Piemonte, n.v. Italien. 138 km.
Se’skarö, ö i Bottniska viken,
12 km. s.v. om Salmis, delad
mellan Haparanda stad och
Neder-Torneå skn, Norrb. 1. På S. ligga
Gr an viks och Sandviks ångsågar.
Seskvioxfd, oxid av ett trevärt
ämne. Allmän formel: M2O3.
Sesle’ria, växtsläkte (fam.
Grami’neae). S. coeru’lea, b 1 å
-älving, älväxing, är ett
tämligen lågväxt, blåaktigt gräs
med sammanträngd, huvudlik
vippa av blågrå färg. Rätt
sparsam på fuktig ängsmark.
Seso’stris, se Egypten sp.
751.
Sesshu, f. 1420, d. 1506,
japansk målare, en av den
österländska konstens största
personligheter. S. har huvudsaki. målat
landskap och utgick därvid från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
