Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seychellerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Seychellerna—Sfen
462
Fulham vid Thames. Etsning av sir Francis Seymour-Haden.
utsträckning i åtskilliga skolor,
särskilt för kvinnlig ungdom.
Seychellerna [sesjäTler-],
Mahéöarna, brittisk ögrupp i
Indiska oceanen, på c:a 5° s. br.
och 56° ö. 1. S. bestå av en mängd
öar, uppbyggda av korall 1.
granit, Störst är Mahé (142 kvkm.).
Utpräglat tropiskt,
nederbörds-rikt klimat. Befolkningen består
huvudsaki. av negrer och
fransmän; språket är franska och
religionen romersk-katolsk.
Huvudnäringar jordbruk (kopra, vanilj,
kanel m. m.) och fiske. Jämte
närbelägna småöar bilda S. en koloni
(404 kvkm. 26,000 inv.) med
Victoria på Mahé som huvudstad. —
Kända sedan 1500-t.,
koloniserades S. från 1768 av fransmännen,
vilka avträdde dem till England
1814.
v. Seydlitz [§a’jd-],
Friedrich Wilhelm, f. 1721, d. 1773,
frih., preussisk kavallerigeneral,
en av Fredrik II :s främsta
fältherrar, avgjorde genom ett
lysande anfall slaget vid Rossbach.
Seymour [si’ma], engelsk ätt,
inom vilken titlarna earl och
markis av Hertford samt
hertig avSomerset varit
ärftliga. — Jane S., f. 1509, d.
1537, engelske konungen Henrik
VIII:s (se d. o.) tredje gemål,
förmäld 1536.
Seymour-Haden [si’ma he’jdn],
sir Francis, f. 1818, d. 1910,
engelsk etsare, urspr. kirurg,
jämte Whistler och Méryon en av
förnyarna av den moderna
etsnings-konsten. Hans landskapsetsningar
vila på ett ingående studium av
Rembrandts teknik.
sf, se S f o r z a n d o.
Sfaleri’t, zinkblände.
Sfax, S f a k s, stad i Tunis,
vid Lilla Syrten. En av Tunis
viktigaste hamnar med goda
järnvägsförbindelser. 28,000 inv.
Sfen, detsamma som titanit.
Sexualsystemet enl. en framställning av
Linné. Klasserna äro åskådliggjorda i
nummerordning. I fig. 16 äro
ståndar-strängarna förenade till ett rör; i 17
(ärtväxt) är en ståndare fri, övriga
förenade; i 20 (passionsblomma)
uppfattas den långa pelaren numera ej
som stift utan som en förlängd del av
blomaxeln; i 21—23 tillhöra blommorna
samma 1. skilda exemplar (rotsystem).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
