Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sforza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Sforza—Sfäroliter
466
Ludovico en varm vän av konst
och litteratur och samlade vid
sitt lysande hov en krets av
framstående konstnärer, bl. a.
Lio-nardo da Vinci. Han förjagades
1499 av fransmännen från Milano
och avled i fransk fångenskap.
Milano kom åter i ättens
besittning 1512, då en son till
Ludovico, Massimiliano
(Maximilian) S., f. 1490, d. 1530,
insattes som hertig. Redan 1515
måste han dock vika för Frans I
av Frankrike. Hans broder, S:s
siste manlige medlem, F r a n
-cesco S., f. 1492, d. 1535, blev
hertig av Milano 1522 men måste
1529 erkänna kejsar Karl V som
sin länsherre.
Sforza [sfå’rrtsa], Carlo,
f. 1872, greve, italiensk diplomat.
Utrikesminister i Giolittis
ministär 1920—21, deltog S. i
Spa-konferensen och avslöt ett
fördrag med Jugoslavien i Rapallo
(se d. o.). S. var 1922 ambassadör
i Paris men återkallades kort
efter fascistregimens början.
Sforzando [sfårtsa’nn-] 1.
Sforzato [sfårtsa’-] (ital.,
våldsamt), förk. sf 1. sfz,
före-dragsbeteckning för markerat
anslag av en ton 1. ett ackord, även
utmärkt genom > över noten.
Sfragisti’k (av grek. sfragi’s,
sigill), se Sigill.
Sfuma’to [sfo-] (ital., av
sfu-mare, fördunsta), målningssätt,
som strävar att återge färgerna i
deras finaste förtoningar och
undvika skarpa övergångar mellan
ljus och skugga. Fullt utbildat
redan i t. ex. Giorgiones och
Cor-reggios måleri.
Sfygmogra’f (av grek,
sfyg-mo’s, puls, och gra/fein, skriva),
se Puls.
sfz, se Sforzando.
Sfär (grek, sfaj/ra). 1. S., klot,
kropp, som begränsas av en sfä’-
risk yta 1. klotyta, vilken
har den egenskapen, att alla dess
punkter ligga på samma avstånd
från en bestämd punkt,
medelpunkten. En linje från
medelpunkten till en punkt på ytan
kallas r a’ d i e. Är radiens längd
4 71 r3
r, så är S: s volym —-— och den
sfäriska ytans storlek ^Tlr3 (se
Pi). Ett plan genom
medelpunkten delar S. i två kongruenta
h e m i s f ä’ r e r 1. halvklot
och skär den sfäriska ytan längs
en storcirkel. Övriga plan
skära den sfäriska ytan i cirklar,
mindre än storcirkeln (s m å
-cirklar). — 2. Verknings- 1.
synkrets, område, omgivning.
Sfärernas harmoni, de för
mänskliga sinnen oförnimbara
toner, som pytagoréerna tänkte sig
uppkomma vid planeternas
rörelser kring jorden.
Sfä’risk, som har form av,
hänför sig till 1. avser en sfär.
Jfr Astronomi sp. 789.
Sfärisk triangel, den figur,
som på ytan av en sfär bildas av
tre storcirkelbågar. Vanl. anges
ej bågarnas längd utan
motsvarande medelpunktsvinklar.
Sfärisk trigonometri, läran
om sfäriska trianglar och
sambandet mellan deras sidor och
vinklar. S. har stor betydelse för
astronomi och navigation.
Sfäroi’d (av sfär och grek.
ei’dos, form), detsamma som
rota-tionsellipsoid (se Ellipsoid).
Den förlängda S. uppstår
genom en ellips’ rotation kring
sin större axel, den
avplattade S. genom dess rotation kring
sin mindre axel.
Sfäroidalt tillstånd (jfr
Sfäroid), se L e i den
-frosts fenomen.
Sfäroli’ter (av sfär och grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
