Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidvart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Sidvart—v. Siebold
514
grövre samt mindre näringsrika
och för kreaturen mindre
begärliga gräs och halvgräs, vilka bäst
tillgodogöras av nötkreatur.
Sidvart (av vart, i riktning
mot o. d., av varda, med grundbet.
vända), åt sidan.
Sidvärtsrörelser (efter ty.
seitwärts, sidvart), ett slags
hästgymnastik (dressyr). S. äro dels
”lösgörande” (varvid hästen
lös-göres från spänning och stelhet
och hans bakdel göres rörlig), ss.
”skänkelvikning”, dels
”samlande” (jfr R i d n i n g sp. 1123), ss.
”öppna”, ”sluta” och ”förvänt
sluta”. De samlande
sidvärts-rörelserna kallas även ”skolor”.
Se vid. Ridning sp. 1126 f.
Sieben [si’ben], Wilhelm,
f. 1881, tysk musiker, verksam
flerstädes i sitt fädernesland ss.
orkesterdirigent samt 1925—26
vid Konsertföreningen i Sthlm.
Siebenbürgen [si’benby’rgen],
förr landskap i Ungern,
motsvarande nuv. landskapet
Transsyl-vanien i Rumänien. —
Historia. S., som var en del av det
romerska Dacien och som under
äldre medeltiden innehafts av
skilda folk, blev på 1000-t. en
del av Ungern och mottog senare
talrika tyska invandrare,
”sach-sare”, vilka särskilt ägnade sig
åt bergsbruk. Dessa jämte
ma-gyarerna behärskade de livegna
rumänerna i S. Sedan Ungerns
konung stupat vid Mohacs i
strid mot turkarna 1526, blev S.
ett furstendöme under turkisk
överhöghet. Under fursteätten
Zapolya (1526—71) vunno de
lutherska, reformerta och
unita-riska bekännelserna insteg i S.
Den följande härskarätten,
Ba-thori (se d. o.), störtades 1613
av G. B e t h 1 e n (se d. o.),
bekant för sina planer på,
samverkan med Gustav II Adolf. Hans
politik fullföljdes såväl under
Trettioåriga kriget som under
Karl X Gustavs polska krig av de
följande furstarna av ätten
Rå-koczy (se d. o.). 1687 erövrat
av habsburgarna, blev S. ett från
Wien styrt lydland (det avstods
formligen av Turkiet till kejsaren
1699). S. var politiskt närmast
knutet till Ungern men intog
statsrättsligt en särställning
(från 1765 ss. storfurstendöme).
På 1800-t. stodo i S. två partier
emot varandra, det ena krävande
union med Ungern och därmed
bevarad hegemoni för magyarer och
tyskar, det andra en författning,
som fördelade inflytandet mellan
folkelementen i S. Under
revolutionsåren 1848—49 rasade häftiga
nationella strider i S., och i
samband med den
österrikisk-ungerska realunionens upprättande 1867
genomfördes S: s införlivande med
Ungern. Den därefter tillämpade
magyariseringspolitiken mötte
emellertid starkt motstånd bland
S:s rumäner. Dessas krav på S:s
förening med Rumänien
förverkligades efter världskriget. Se vid.
Transsylvanien.
Siebengebirge [si’bengebi’rge],
bergsgrupp i Rhenprovinsen,
Preussen, vid Rhen s. om Sieg. S.,
som är uppbyggt av vulkaniska
bergarter på sockel av skiffrar,
erbjuder en pittoresk anblick med
sina många toppar, bland vilka
sju dominera (därav namnet S.,
”sju berg”). Högsta punkt 464 m.
v. Siebold [si’bålt]. 1. Philipp
Franz v. S., f. 1796, d. 1866, tysk
läkare och naturvetenskapsman,
företog 1823—30 och 1859—62
forskningsresor i Japan, varunder
han hopbragte rika
naturvetenskapliga och etnografiska
samlingar. S:s arbeten (bl. a. Nippon,
1832—-51) voro länge av
utomordentlig betydelse för känne-
17. — L e x. X. Tr. 28. 4. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
