Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silkeborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Silkeborg—Silkesfjärilar
558
dubbleras, för- och finspinnes.
Det avfall, som uppstår vid
nyssnämnda kamning (bourre de
soie, stumba, noils) samt
upprivna sidenrester (silkeshoddy)
bearbetas genom uppluckring,
rensning, kardning och spinning
till ett sämre garn, b o u r e 11
-silke [borä’tt-]. — S. är
mycket hygroskopiskt; betr, i handeln
medgiven fuktighetshalt se K o n
-ditionering. Ang.
finleksbe-stämning å S. se
Garnnumrering. — Världsproduktionen
av råsilke uppgick 1925 till c:a
39 mill. kg., fördelade på: Japan
25,000,000, Kina 7,650,000,
Italien 4,460,000, öst-Europa,
Le-vanten 1,000,000, Frankrike
260,000, Spanien 100,000, Indien
30,000. Anmärkningsvärd är den
japanska silkesproduktionens
enorma uppsving senare
årtionden och Kinas tillbakagående;
1912 producerade de båda
länderna vardera c:a 13 mill. kg.
Europas största silkesproducent
är sedan medeltidens slut
Italien. — Historik. Odlingen av S.
anses ha sitt ursprung i Kina (jfr
Sidenindustri). Genom
sträng sekretess sökte kineserna
hindra kännedomen härom i
andra länder, och de förblevo
därför länge det enda folk, som
odlade S. Omkr. Kristi födelse
fördes silkesmasken till Khotan;
först vid 500-t:s mitt infördes
den till östromerska riket,
varifrån den 1130 infördes till
Sicilien men först småningom blev
mera allmän i Italien. I Spanien
drevs en omfattande silkesodling
under morernas välde men är där
numera av mindre betydelse. På
1400-t. började man odla S. i s.
Frankrike, där denna näring
sedan bedrivits med framgång.
Odlingen utbredde sig sedermera
företrädesvis i Schweiz, s. Öster-
Vanlig silkesfjäril. Äggläggande hona
jämte larv (t. h.) och puppa med kokong
(den senare öppnad).
rike och Balkanstaterna. Försök
att inplantera silkesmaskar i
nordligare Europa och i
Nord-Amerika ha ej givit lönande
resultat, bl. a. på grund av
klimatiska förhållanden. — I Sverige
sökte på 1700-t. såväl staten som
enskilda att framkalla en
råsilke-produktion, och
mullbärsträds-planteringar anlades, bl. a. pä
Drottningholm av Lovisa Ulrika.
Försöken fortsattes sedermera av
det 1830 bildade Sällskapet för
befrämjande av inhemsk
silkesodling, som ägde bestånd till 1898.
— 2. Vegetabiliskt S.
framställes av hårtofsarna på
fröna av arter, tillhörande
familjerna Apocyna’ceae och spec.
As-clepiada’ceae (se d. o.). Det har
ringa användning. — Jfr
Konstsi 1 k e.
SiTkeborg [-bårg], stad i
Aar-hus amt, Danmark, vid en av
Gudenaa gen omfluten insjö.
Livlig pappers-, vävnads- och
maskinindustri. 11,000 inv. — S. blev
”handelsplats” 1846 och stad
1900.
Silkesbomullsträd, se B om
-bacaceae och C e i b a.
Silkesfjärilar, fjärilar, vars
larvkokonger användas till
beredning av silke, tillhöra gruppen
Spinnar e. Vanliga s i 1
-kesfjärilen, Bo’mbyx mo’ri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
