Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silvanus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Silveramalgam
568
0,001 % S. och i sista pannan bly
innehållande omkring 1,5 % S.,
vilket är tillräckligt för
avdrivning. Enl. Parkes’ metod
anrikas det smälta verkblyet genom
tillförande av c:a 1 % zink,
vilket med bly ger en legering, som
vid blyets stelnande först
avskiljes och i sig innesluter allt S.
Zinklegeringen avskummas, och
ur skummet utpressas
överflödigt bly, varefter zinken
avdestilleras och den silverrika
återstoden går till avdrivningspannan.
— Avdrivningen 1. drivningen
sker i en flatbottnad flamugn
(d r i v u g n). Gletet avrinner
kontinuerligt från ugnen. De sista
resterna av gfetet upptagas av
den porösa ugnsbottnen
(testen). När processen är färdig,
lyser den blanka silverytan fram,
S: s ”blickning”. Det erhållna
blicksilvret innehåller 95 % S.,
och ur detta framställes
finsilver med 99,6—99,7 % S. genom
förnyad avdrivning vid högre
temperatur (finbränning,
f i n e’ r i n g) 1. genom elektrolys.
Det ur blygletet framställda
silverfattiga blyet renas från
koppar genom segring, varefter det
underkastas oxiderande
smältning i närvaro av luft 1.
vattenånga, då blyets föroreningar
förslaggas och f i n b 1 y erhålles. —
Spec. för rikare silvermalmer
användas hydrometallu’rgiska
processer. Amalgamationsprocesserna
äro de äldsta och tillgå så, att i
den finkrossade och fuktade
malmen, som ev. förut blivit
underkastad klorerande röstning,
inblandas kvicksilver. Det härvid
bildade tunga silver amalgamet
ut-vinnes genom anrikning i
rinnande vatten, och ur detta amalgam
erhålles S. genom avdestillering
av kvicksilvret. — Vid
extrak-tionsprocesserna utlakas S. ur de
Världsproduktionen av silver (ton per
år, medeltal) samt värdeförhållandet
guld till silver.
(Efter Statistisehes Jahrbuch für das
Deutsche Reich. 1926.)
1493—1544 68 1: c:a 11
1545—1600 334 ............. 1: 11,„8
1601—1640 408 ............. 1: 13,09
1641—1680 352 ............. 1: 14,74
1681—1700 342 ............. 1: 15,00
1701—1720 356 ............. 1: 15,21
1721—1740 431 ............. 1: 15,08
1741—1760 533 ............. 1: 14,75
1761—1780 653 ............. 1: 14,72
1781—1800 879 ............. 1: 15,09
1801—1820 717 ............. 1: 15, M
1821—1830 461 ............. 1: 15,80
1831—1840 596 ............. 1: 15,73
1841—1850 780 ............. 1: 15,83
1851—1855 886 ............. 1: 15,«
1856—1860 905 ............. 1: 15,30
1861—1865 1,101 ........... 1: 15,40
1866—1870 1,339 ........... 1: 15,53
1871—1875 1,969 ........... 1: 15,97
1876—1880 2,450 ........... 1: 17,81
1881—1885 2,808 ........... 1: 18,63
1886—1890 3,388 ........... 1: 21,18
1891—1895 4,901 ........... 1: 25,56
1896—1900 5,154 ........... 1: 33,48
1901—1905 5,225 ........... 1: 36,03
1906—1910 6,135 ........... 1: 35,57
1911—1915 6,389 ........... 1: 36,57
1916—1920 5,548 ........... 1: 20,84
1911 7,035 1: 38,u
1912 6,977 1: 33,60
1913 6,964 1: 34,13
1914 5,239 1: 37,17
1915 5,729 1: 39,77
1916 5,252 1: 30,02
1917 5,418 1: 23,i4
1918 6,164 1: 19,S1
1919 5,489 1: 16,48
1920 5,419 1: 15,25
1921 5,328 1: 25,51
1922 6,642 1: 27,35
1923 7,652 1: 29,46
1924 7,436 1: 27,n
ev. rostade malmerna med
lösningar av natriumcyanid,
-tiosul-fat, koksalt, m. m. (cyanidlakning
viktigast; jfr Guld), varefter
S. utfälles ur lösningarna med
resp, zink, natriumsulfid, koppar,
etc. — Vid prövning av malmer
på S. göres avdrivning i liten
skala i en grund skål av benaska,
kapell. Ang. prövning av
sil-verhaltiga legeringar se S i 1
-v e r p r o v.
Silveramalgam, även kallat
amalgam (jfr d. o.), mineral,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
