Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Sind—Sinding
594
1878, nordamerikansk författare.
S. har givit hänsynslöst
realistiska skildringar av den
amerikanska industrialismen; största
uppseende väckte han med The
jungle (1906; Vildmarken, s. å.),
en skildring från svinslakterierna
i Chicago, vilken dock är märklig
mera genom sina avslöjanden av
amerikanska arbetarförhållanden
än genom litterära förtjänster.
Sind, S i n d h, underprovins i
presidentskapet Bombay, Britt.
Indien, vid Arabiska havet på
gränsen mot Belutsjistan.
Klimatet är ytterst torrt, och S.
är stäpp- 1. ökenartat utom i
Indus’ flodområde.
Huvudnäringar jordbruk, som bedrives medelst
konstbevattning, och
boskapsskötsel. Huvudstad Karachi. 121,730
kvkm. 3,3 mill inv. (mest
muhammedanska hinduer).
Si’ndbad, en vittberest
sjöfarare i Tusen och en natt, vars
sällsamma upplevelser skildrats i
en rad sagor, i vilka bevarats
åtskilligt av arabernas fantastiska
geografiska föreställningar.
Si’nding. 1. Otto S., f. 1842,
d. 1909, norsk målare. S. var elev
Christian Sinding.
Två människor. Marmorskulptur av
Stephan Sinding.
av Gude och senare av v. Piloty.
Från den senares teatraliska stil
utgick han i sina stora
figurkompositioner, t. ex. Slaget vid
Svol-der. Hans fint studerade
landskap anknyta till Gudes
måttfulla realism. — 2. Stephan
S., f. 1846, d. 1922, den föreg:s
broder, norsk bildhuggare,
hu-vudsakl. bosatt i Köpenhamn och
Paris. S. är den främsta
skulptören i den norska
konstnärsgeneration, som föregick Vigelands.
Starkt påverkad av fransk
bild-huggarkonst, vann han sin första
framgång med Barbarkvinna bär
sin döde son ur striden (1883),
och omkring sekelskiftet nådde
han stor popularitet med en rad
känslosamma figurgrupper (Tvä
människor, 1891). Han har även
utfört de starkt kritiserade
statyerna av Ibsen och Björnson
framför Nationalteatret i Oslo
(1899). — 3. Christian S., f.
1856, den föreg:s broder, norsk
tonsättare, jämte Grieg och
Svend-sen den ryktbaraste företrädaren
för nyare norsk musik. Bland hans
verk, som delvis röja inflytande
från R. Wagner, märkas tre
symfonier, kammarmusik (bl. a. en
pianokvintett och två violinsona-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
