Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Singel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wl
Singel—Sinkapparat
598
Si’ngel (av eng. shingel, grovt
grus), se Betong.
Singeshult, se Fångkoloni.
Singh, se S i k h e r.
Singhale’ser, s i n g a 1 es e r,
huvudmassan och den härskande
delen av den infödda befolkningen
på Ceylon. Dit torde S. tidigt ha
invandrat från Indien. Till sitt
ursprung äro de arier; de äro
dock mycket uppblandade med
och språkligt starkt påverkade av
dravidafolken (jfr Indiska
språk sp. 1335). S. äro dock
ljusare och mera högväxta än
t. ex. tamilerna. De äro skickliga i
konsthantverk. S. äro buddhister
men ha upptagit mycket av
ved-das och dravidas demontro. Bl. a.
äro de bekanta för sina
demondanser (”djävulsdanser”) med
syfte att förjaga
sjukdomsdemo-ner.
Single [si’nggl], se Singel.
Single scull [si’nggl skall], se
Roddidrott.
Single Tax [si’nggl tækks]
(eng., enda skatt), enl.
georgeis-mens (se George)
reformprogram en skatt, varigenom
jordräntan och annan därmed
besläktad inkomst (se Ränta) skulle
indragas till staten och som då
skulle kunna utgöra statens enda
inkomstkälla.
Singrön, se V i n c a.
Sing Sing, statsfängelse strax
s. om den vid Hudson belägna
byn Ossining, New York, n.ö. För.
Stat., c:a 50 km. n. om New York
City. S. inrättades 1825 och
uppkallades efter indianstammen
Sin Sinck.
Si’ngularis (lat. singula’ris,
ensam), den form av ett ord, som
betecknar ental. Jfr N u m e r u s.
— 8ingulari’sm, detsamma
som monism.
Singuljä’r (fr. singulier),
ensam i sitt slag, säregen.
Singulä’r (jfr Singularis).
Matem. 1. Se Integral. — 2.
S. punkter på en kurva äro
in f lexionspunkter,
multipelpunkter och spetsar.
Singö, socken i Sthlms 1.,
jämte Häverö pastorat i Uppsala
stift. 500 inv. — S. omfattar
Singön m. fl. öar vid
Singö-fjärden s.ö. om östhammar.
Siniga glia [-ga’llja], se
Senig al 1 i a.
Sinigri’n, en glykosid,
förekommande i svartsenap; utgör
kaliumsaltet av myronsyran. Se
Senapsväxter.
Si’nims land, efter Luthers
föredöme gamla svenska
kyrko-bibelns övers, av ett uttryck i Jes.
49:12, nu återgivet med
”sinéer-nas land”. Fordom ansågs, att S.
avsåg Kina, vilket dock av
språkliga och historiska skäl är
osannolikt. Trol. avses ett betydligt
närmare liggande land.
Si’nis, se T e s e u s.
Sinka, zink a (ty. zinken, eg.
förse med taggar, av Zinke, tagg).
1. Hopfoga bräder i hörn, t. ex.
vid lådtillverkning, med tappar
(sin kor), som inpassas i
motsvarande urfräsningar. — 2.
Hopfoga söndriga porslinspjäser med
hjälp av metalltrådsklammer.
Sinkabi’rum (av oviss häri.),
skämtsam benämning på arrest.
Sinkadu’s (mlty. sinke dus, av
ffr. cinque, fem, och dous, två), en
femma och en tvåa i samma slag
i tärningsspel; örfil.
Sinkapparat, s i n k f r ä s
-maskin, utskär automatiskt
sinkor. För att förenkla
tillverkningen göras ej sinkorna
laxst j ärtformade utan raka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
