Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sninesförnimmelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Sinnesförnimmelse—Sinnessjukdomar
602
nad i ändorganen har ej påvisats.
Smak- och luktsinnena samverka
i stor utsträckning vid det, som
brukar kallas smakintryck. I
in-nerörat finnas receptorer,
båg-gångarna och otolitapparaterna
(jfr Statiska organ),
vilkas adekvata retmedel torde vara
vissa kroppslägen och rörelser.
Hörselorganets adekvata
retmedel äro ljudvågor av olika
sväng-ningstal (hos människan mellan
30 och 20,000 svängningar i sek.).
Ljudvågor, som nå trumhinnan,
fortledas genom hörselbenskedjan
till hinnan över ovala fönstret,
varvid rörelserna minska i
omfång men öka i kraft. Från ovala
fönstret ledas de genom vätskan i
scala vestibuli och scala tympani
(se Hörselorgan sp. 1217 f.)
till hinnan i runda fönstret. Hur
retningen sedan överföres till de
specifika sinnescellerna i
hinnsnäckan, är ovisst; vanl. antas,
att vissa element i hinnsnäckan
äro stämda för bestämda toner
och ge resonans för dessa. Om
synorganens funktion se
Färgsinne och öga. — Bot.
Hos växterna är
perceptionsför-mågan för retningar- vanl.
tämligen likformigt fördelad över
hela växten 1. över hela organ
(den är ”diffus”), och särskilda
sinnesorgan förekomma blott
sparsamt. Till de mest bekanta
höra känselporer på
klänge-na hos växter av fam.
Cucurbi-ta’ceae. De äro (ofta
trattfor-migt) förtunnade ställen i
ytterväggarna av epidermisceller, där
cellplasman är starkt utsatt för
påverkan utifrån. Känselporerna
öka klängenas känslighet för
beröring och underlätta därigenom
uppsökandet och gripandet av
stöd vid klättringen. Liknande
äro plasmafyllda känselpapi’
1-1 e r på vissa för beröring
käns
liga ståndarsträngar, samt k ä n
-s e 1 h å r och känselborst på
ståndarsträngar 1. på
fångstapparater hos insektätande växter (jfr
ill. till d. o.). Av mer omstridd
natur äro de linsformiga
förtjock-ningar, som ofta förekomma på
epidermisceller hos blad och vilka
tolkats som organ för
Ijuspercep-tion; de skola underlätta
intagandet av en för assimilationen
gynnsam bladställning. Omstridda
äro även vissa som statolitorgan
tolkade celler, t. ex. i rotmössor,
vilka äro fyllda med stora
stärkelsekorn och uppges vara spec.
känsliga för geotropisk retning.
Sinnesförnimmelse, se
Förnimmelse och Sinne. Jfr
Sinnesfysiologi.
Sinnesorgan, se
Sinnesfysiologi.
Sinnessjukdomar. Bland
egentliga S. urskiljas två
huvudgrupper : sådana, där grövre
anatomiska förändringar i hjärnan
äro S:s orsaker, och sådana, där
dylika förändringar saknas 1. äro
så obetydliga, resp, sällan
förekommande, att S:s orsaker icke
kunna sökas häri. Till icke
egentliga S. hör nedannämnda grupp
C. — A. S. med grövre
h järnförändringar. För
samtliga är den Korsakovska
symtomkomplexen (se nedan sp. 604),
främst minnessvaghet, gemensam.
Friska intryck ihågkommas sämst
1. icke alls. Minnesluckorna
utfyllas med fabulering (jfr Dröm
sp. 546) 1. felaktiga minnesbilder.
Går förvirringen över, har
patienten ofta intet minne av
sjukperioden (amnesi). Kritiklöshet och
nedsatt omdöme äro följder av
tankeassociationens förytligande
och förarmande. Stämningslivet
är labilt: lätt igångsatt, lätt
växlande, lätt förflyktigat.
Sinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
