Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sisley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Sitkacy press—Siwertz
624
Sisymbrium officinale (t. v.) och sophia.
öarna. God hamn. Trådlös
telegrafstation. Magnetiskt
observa-torium. 1,200 inv. (mest indianer).
Si’tkacypress, se C h a m a e
-c y p a r i s.
Sittben, se Bäcken. —
Sitt knölar 1.
sittbens-k n ö 1 a r, de understa, rätt ytligt
liggande delarna av S., som spec.
vid sittande ställning lätt kunna
kännas på båda sidor om
stol-gångsöppningen.
Sftten, se S i o n.
Sittfötter, se Fåglar sp. 821.
Si’tting Bull [boll], eng.,
”sittande tjuren”, d. 1890,
nordamerikansk indianhövding. Se
Dakotas.
Si’ttra, se Z i 11 r a.
Situatio’n (fr. situation), läge;
tillstånd; ställning, belägenhet.
Situe’rad (fr. situé), belägen.
— V a r a v ä 1 (illa) S., ha det
ekonomiskt väl (illa) ställt.
Si’tula (lat., kruka, ämbar),
under bronsålderns slut och
järnålderns början förekommande
kärl av hamrade och nitade
bronsplåtar med hank av brons 1. järn.
S. ha form av en stympad kon och
kunna vara dels släta, dels
för
sedda med geometriska ornament.
S. ha funnits främst i Syd-Italien
men även annorstädes, bl. a. i
Sverige. Se ill. till Järnåldern
sp. 353.
Sit ve’nia ve’rbo, lat., ”må
ordet förlåtas” (d. v. s. med förlov
sagt), delvis ombildat citat från
Plinius d. y.
Si’um, växtsläkte (fam.
Umbel-Wferae). S. latifoTium,
vattenmärke, högväxt vattenört med
parflikiga blad och vita blommor,
är allmän i s. och mell. Sverige.
& si’sarum, s o c k e r r o t, från
Central-Asien, har ett knippe
långsträckta, fingertjocka,
köttiga, starkt sockerhaltiga rötter
och odlas därför som köksväxt.
Flerårig; förökas med frön 1.
genom delning av plantorna.
Siu’t, A s s i u’ t, huvudstad i
en provins med samma namn,
övre Egypten, med naturskönt
läge i Nildalen v. om Nilen.
Betydande handel och industri
(lervaror). 50,000 inv.
Siva, se S j i v a.
Siwah, Siw a, egyptisk oas i
Libyska öknen, 500 km. s.v. om
Alexandria (se ill. till Afrika
sp. 128). S. har 40 kvkm.
odlingsbar jord och ett flertal källor,
därav över 30 varma. Stor odling
av dadelpalmer m. m. Huvudorter
Siwah och A g e r m i. 6,000 inv.
(berber). — S. kallades i
forntiden Jupiter A m o n s oas
efter gudens i Agermi belägna,
berömda orakel, som långt in i
romartiden behöll sitt anseende.
Smärre tempelruiner återstå.
Siva’s, stad i Turkiet, vid Kisil
Irmak i Mindre Asien. Viktigt
han delscentrum. 31,000 inv.
Sivers, se L i 1 j e n s p a r r e.
Siwertz, Sigfrid, f. 1882,
författare. S. har framträtt som
lyriker (främst i Vindros, 1919)
och dramatiker (bl. a. lustspelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
