Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjankara ... - Sjukbeslag - Sjukfartyg - Sjukförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Sjiraz—Sjukförsäkring
632
sjöar i Nord-Afrika. S.
förekomma särskilt talrikt i Atlasbergen
och s.ö. om Sahara-Atlas.
Sjougdälven, källflod till
Fjällsjöälven (se d. o.).
Sjtjedrfn, N., pseud. för
författaren M. Saltykov (sed. o.).
Sjtof, ryskt rymdmått = 1,22 1.
Sjubb, se Tvättbjörn.
Sjudsällskap (av sjuda i den
ä. bet. koka), se
Fornnordisk religion sp. 364 och
Gotland sp. 1402.
Sjuglasvagnen, en med sju
glasfönster försedd galakaross,
vari bl. a. främmande sändebud
föras till audiens för
introduktion vid svenska hovet.
Sjuhundra härad i Mellersta
Roslags domsaga, Sthlms 1.,
omfattar socknarna Skederid, Rö,
Rimbo och Fasterna.
Sjuhundra kontrakt i
Uppsala stift omfattar pastoraten
Rimbo och Rö; Husby-Lyhundra
och Skederid; Frötuna;
Råd-mansö; Norrtälje; Länna och
Blidö; Fasterna; Riala och
Roslags-Kulla; Ljusterö.
Sju’jskij, se V a s i 1 i j.
Sjukbeslag, former av
hovbeslag, där man genom särskilda
skor 1. inlägg i skorna söker
minska 1. upphäva olägenheten av
felaktigt formade hovar 1. vissa
sjukdomar i hovarna. Så
användes ringsko 1. sko med bakåt
förtjockade armar vid platt- och
fullhov, trånghovsko, med
utåtsluttande bärytor och
hörn-stödskappor, vid trånghov, inlägg
av gummi- 1. korkbuffertar för att
minska stötarna och jämnare
fördela trycket vid stengalla och
trånghov, läder- 1. plåtsulor vid
sår i sulan 1. strålen.
Sjukfartyg, detsamma som
lasarettsfartyg; se Lasarett.
Sjukförsäkring, den form av
torde sökas under Sch- och Sh-.
1 8 7 7—7 8. — ”Allt lugnt i
Sjip-kapasset”, ofta citerat uttryck
efter den ironiska titeln på en
målning av Veresjts jagin (se ill.
till d. o.), föreställande en död,
översnöad vaktpost.
Sjira’z, huvudstad i prov.
Far-sistan, s. Persien, i en naturskön
dal 1,150 m. ö. h. Flera moskéer
och medreser. Hantverk (mattor,
rosenolja m. m.) och handel. C:a
50;000 inv.
Sjito’mir, huvudstad i en krets
med samma namn, Ukraina, vid
Dnjeprs biflod Teterev. Livlig
industri och handel. 70,000 inv.
Sji’va, Siva, Q i va (sanskr.,
den hulde), urspr. ett
eufemistiskt binamn till Rudra, från
yngre Vedatiden så småningom
använt ss. självständigt
guda-namn. S. är jämte Visjnu
hinduismens förnämste gud. Han
skildras från början ss. den store
asketen 1. vilde dansaren, vilken
man fruktar snarare än anropar.
Tillika är han skyddsherre för
skådespel och vapenhantverk,
lärdom och vetenskap. Oftast dyrkas
han emellertid i gestalten av en
Unga (fallos), och S:s kvinnliga
motpart (benämnd K a’ 1 i,
Du’rga m. m.) intar en
framskjuten plats i hans dyrkan.
Liksom andra indiska gudar har
också S. tolkats filosofiskt samt
även blivit föremål för bhakti
(jfr Bhagavadgita och
Manika-vasagar).
Sjogerstad, socken i Skarab.
1., jämte Rådene och Häggum
pastorat i Skara stift. 495 inv.
Sjonhem, socken i Gotl. 1.,
jämte Viklau (och framdeles
Vänge och Buttle) pastorat i
Visby stift. 330 inv. — Kyrkans kor
och långhus från 1200-t:s senare
hälft, tornet från dess början.
Sjotts (fr. chotts), benämning
på avloppslösa saltträsk och salt-
Qrd, som ej återfinnas under Sj-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
