Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjökorvar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Sjökorvar—Sjömansgarn
686
svenska insjöarna hela Östersjön,
farvattnen mellan Östersjön och
Nordsjön, Nordsjön samt mindre
delar av Spetsbergen, Nova ja
Semlja och Obmynningen. En
kombination av S. och landkarta
utgöra några genom Svenska
Turistföreningen utgivna
skärgårds-kartor. — De första S. 1.
”sjöspeglarna” över de nordiska
farvattnen voro författade av
holländarna Cornelis Anthoniszoon
(1543) och Lucas Jansz.
Waghe-naer (1584). 1645 utkom det
första svenska S. över Östersjön,
på privat initiativ författat av
ålder styrmannen Johan Månsson
ss. komplement till hans 1644
utgivna berömda ”Siö-Book”. 1681
erhöll kommendören Werner v.
Rosenfeldt K. M:ts uppdrag att
låta avfatta ett S. över hela
östersjön. Detta S. fullbordades
av lantmätaren och
sjökartografen Petter Gedda och utkom i
tryck 1695 i form av en atlas om
tio kartor. Sedermera följde
sjökartograf iska verk av Nils
Ström-crona 1738, Jonas Hahn omkr.
1750, Johan Nordenankar 1782—
97 och G. af Klint 1798—1840.
Sjömätningarna och
sjökortsut-givningen ha senare handhafts av
Sjömätningskåren 1809—24,
Sjö-kartearkivet (förenat med
Lots-styrelsen) 1825—49,
Sjökartekon-toret 1850—71 samt sedan 1872
av nuvarande Sjökarteverket. Jfr
Sjökarteverket och S j ö
-mätning.
Sjökorvar, se H a v s gu r k o r.
Sjökrigshögskolan, inrättad
1898 och förlagd till Sthlm, har
till ändamål att bibringa
officerare ur marinen vidgad kunskap
huvudsaki. i ämnen berörande
sjöförsvaret.
Sjökrigskonst, läran om
sjökriget, utgör sammanfattningen
av militära grundsatser för
sjö
krigets förande. S. brukar
uppdelas i sjöstrategi och s j ö
-taktik. Jfr Krigskonst.
Sjökrigsskolan, organiserad
1867 och förlagd till Sthlm,
utbildar personal till officerare vid
marinen. Äldre dylika skolor ha
funnits i sammanhängande följd
från slutet av 1600-t., från 1792
till 1862 ss. del av krigsakademin
å Karlberg (se Krigsskola).
Sjölag, lag ang. privaträttsliga
förhållanden, som röra sjöfarten.
Nu gällande svenska S. är av
12 juni 1891 och är i huvudsak
överensstämmande med de
danska och norska. De delar av dessa
lagar, som berörde sjöfolkets
sociala förhållanden, främst
befälhavarens och besättningens
tjänsteavtal, ha numera efter
gemensamt skandinaviskt och finländskt
samarbete utbrutits ur S. och
jämte nya bestämmelser
sammanförts till särskilda
sjömanslagar, den svenska av 15 juni
1922.
Sjölejon, se öronsälar.
Sjölord (eng. sea lord 1. naval
lord), titel för de näst
sjöministern (första amiralitetslorden)
högsta ämbetsmännen inom
engelska sjöförsvarsförvaltningen.
Sjölök, h a v s 1 ö k, Urgi’nea
marftima (fam. Lilia’ceae),
lökväxt från Medelhavsländerna.
Drogen S. utgöres av de torkade
lökfjällen, som bl. a. innehålla
glykosider (ss. s c i 11 a i’ n) med
verkan liknande den av digitoxin
(se Digitalis). Jfr Ratin.
Sjömalm, seSjö-och
myrmalm.
Sjömaning (av holl. mannen,
langa från man till man),
arbeten med tågvirke ombord å
fartyg för tacklingens tillverkning,
underhåll och reparation.
Sjömansgarn, smäckert, två-
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
