- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
693-694

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjönöt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Sjönöt

694

der sig på geodetiska fixpunkter,
triangelpunkter i land och
astronomiskt bestämda punkter till
sjöss utom sikte av land. Efter
kusten, över skärgårdarna och de
yttersta små klabbarna lägges ett
triangelnät, som ofta får en något
avvikande karaktär från de nät,
på vilka landkartorna äro
byggda. S. inom sikte av land brukar
man dela i detaljmätning och
ütsjölodning. D e t a 1 j m ä t
-ningen avser dels inmätandet
av kustkon turerna (strandlinjen),
dels upplodning av farvattnet
närmast därintill.
Mätningsska-lan är härvid i regel 1:20,000.
Strandlinjen inmätes i huvudsak
grafiskt med tublinjal på
mät-bord (inskärning). Lödningen
utsträckes så långt till sjöss
som djup och siktförhållandena
medge (75 å 100 m., resp. 6 a 7
nautiska mil). Den sker
systematiskt med jämna intervall efter
parallella kurser. Härvid
användes på mindre djup en på
vanligt sätt uppstucken handlodlina,
på djupare vatten en automatisk
lodningsmaskin. Lödningarnas 1.
”lodskottens” lägen bestämmas
från båten genom ”vinkling” med
reflexionsinstrument och
inläggas i kartan med stationpointer
(se d. o.). Det systematiska
lod-ningsarbetet efterföljes av ett
grundundersökningsarbete,
varunder speciella metoder och
apparater komma till
användning. Utanför det genom
detaljmätningen kartlagda
området vidtar lödning med fartyg,
utsjölodning. Inom sikte
av land utföres den analogt med
lödningen vid detaljmätningen,
men mätningsskalan är mindre,
i regel 1:50,000. — De svenska
S. handhas av Sjökarteverket.
Mätning shistorik. Kuststräckan
Strömstad—Varberg uppmättes

Sjönöt. Blommande exemplar.

1850—61 och är delvis nymätt
1906—24; Varberg—Kullen
mä-tes f. n. och torde bli färdig 1928
(de äldre mätningarna utfördes
1814—15) ; Kullen—Trälleborg i
huvudsak nymätt 1911—16;
Trälleborg—Stenshuvud på 1840-t.;
Stenshuvud—Torhamn 1912—17;
Torhamn—Valdemar svik 1835—
44 men är sedan 1908 föremål för
nymätning; V
aldemarsvik—Brå-viken 1876—84; B råviken—
Landsort mätes f. n. och torde bli
färdig 1930; Stockholms
skärgård från Landsort till Arholma
1862—72, viktigare delar dock
nymätta de senaste två
decennierna; Arholma—Björn 1886—
90; Norrlandskusten 1889—1926;
Gotland 1832—34, sedermera dock
kontrollmätt. Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren och Storsjön
(Jämtland) ävensom småsjöarna
utefter Göta kanal äro likaså
kartlagda av Sjökarteverket. Jfr
Lödning, Praktisk
geometri, Sjökarteverket
och Sjökort.

Sjönöt, Tra’pa na’tans (fam.
Oenothera’ceae), vattenört med
flytande, rosettställda,
rutfor-miga blad och små, vita
blommor. Frukten är en
stenfrukt med tunt, snart
avfallande exokarp och ett par cm.

Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free