Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
S j örö veri—S j ös j uka
700
resultat på sjörättsområdet. 1896
bildades på belgiskt initiativ en
internationell sjörättsförening,
Comité Mari t i me
International, med uppgift att
utarbeta förslag till internationella
sjörättskonventioner. Den består
av ett hundratal framstående
redare, köpmän, försäkringsmän
och sjörättsjurister från de olika
sjöfartsidkande nationerna. De
av föreningen utarbetade
konven-tionsförslagen överlämnas till den
belgiska regeringen, som i sin tur
hänskjuter dem till den
internationella sjörättskonferens med
delegerade från regeringarna, som
med vissa mellanrum
sammanträder i Bryssel för att vidare
bearbeta de sålunda framkomna
förslagen och föra dem fram till
undertecknande och ratifikation av
världens sjöfartsidkande
nationer. På denna väg ha redan
betydelsefulla resultat vunnits.
Sålunda ha konventioner rör.
sammanstötning och bärgning redan
för ett tiotal år sedan införlivats
med den internationella
lagstiftningen. Konventioner ang.
begränsning av redares ansvar, ang.
sjöpanträtt och fartygsinteckning
samt ang. statsfartygs fri- och
rättigheter äro undertecknade av
ett flertal stater. Frågor om
tvångsförsäkring av passagerare,
genomgångskonossement och
kvarstad å fartyg äro under
behandling av Comité Maritime
International. Sedan förslagen
utarbetats av föreningens
kommittéer behandlas de vid föreningens
konferenser, vilka äga rum
vartannat är. Till dessa konferenser
avges yttranden och komma
ombud även från de olika ländernas
nationella sjörätt sföreningar. En
svensk förening för internationell
S. bildades 1900 (omkr. 150 led.).
Sj örö veri förekom i äldre
tider i stor omfattning. Mot
slutet av den romerska
republikens tid tog S. i Medelhavet en
fruktansvärd omfattning. Genom
ett stort företag under ledning av
C. Pompejus stävjades det dock
för lång tid framåt (67 f. Kr.).
Under tiden omkr. 800—1050
e. Kr. hemsöktes Europa av ett
med strandhugg och erövringar
förenat S. i stor skala,
nordbornas vikingatåg (se d. o.). Från
samma tid blev även
muhammedanernas S. omfattande. S. vann
även näring genom att i krig
legaliserade kapare (se d. o.) ofta i
fredstid fortsatte sitt
fribytar-liv ss. sjörövare, ss. fallet var med
de under unionstiden i Östersjön
härjande vitalianerna (se d. o.).
Fr. o. m. omkr. 1500 utvecklades
från Afrikas n.v. kust ett
omfattande S. i Medelhavet (se
Bar-bareskstaterna). Även i
främmande farvatten följdes den
europeiska sjöfartens utveckling
ofta av S. I stor skala grasserade
det på 1600- och 1700-t. i
västindiska farvatten, där bl. a.
fli-bustiärerna (se d. o.) höllo till.
Kampen mot S. försvårades länge
av rivaliteten om sjöherraväldet
mellan makterna (t. ex. mellan
England och Spanien). Någon
allmän internationell samverkan
direkt mot S. har icke kommit till
stånd, men denna fråga är
alltjämt aktuell inom det
internationella lagstiftningsarbetet.
Sjösa, gods i Svärta skn,
Södermani. 1., känt sedan 1300-t.
Slottet är i sitt nuv. skick
uppfört på 1700-t., men i
bottenvåningen ingå delar av en äldre
byggnad, bl. a. ett rum med
renässansinredning från omkr. 1600.
Sjösjuka (lat. nau’sea), genom
ovana lägeförändringar (sjögång,
skakning på tåg, kastningar hos
luftfartyg m. m.) på obekant
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
