Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarhult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Skarhult—Skarstedt
734
stundom kan S. bli så hård, att
den bär häst och lass dygnet runt.
Eljest tinar den under dagen och
fryser under natten. S. kan
förstärkas genom rimfrostbildning.
Med S. förväxlas ofta f 1 e n 1.
i s f 1 e n, ett hårt sammanfruset
lager issörja under snön,
uppkommet genom partiell smältning av
det första tunna snötäcket på
barmark. S. spelar en stor roll för
samfärdseln under vintern i
Norrland, i mindre grad söderut. S.
och i synnerhet flen kunna ofta
bli hindrande för renbetet.
Skarhult. 1. Socken i Malmöh.
L, jämte ö. Strö pastorat i Lunds
stift. 605 inv. — 2. Gods i S. 1,
känt sedan 1200-t. Slottet är en
av Skånes största och i sitt
ursprungliga skick bäst bevarade
1500-talsborgar. S. har bl. a.
tillhört ätterna Trolle och Brahe
samt en tid Karl XIV Johan och
Oskar I. Numera äges det inom
friherrliga ätten v. Schwerin.
Skarke, se Värnhem.
Skarlakansfeber, se S c h a r
-lakansfeber.
Skarn (med grundbet. träck,
smuts), lättsmälta mineral
(granat, epidot, amfibol, pyroxen
m. fl.), som åtfölja vissa
järnmalmer (se Kvickstenar).
Skarndäck (Ity. scliandék,
trol. av schampen, vidröra,
skada; eg. däck, avsett att avvärja
stötar), bräda 1. timmer, som
täcker ett träfartygs spanttimmer i
övre ändan. Ä järn- och stålfartyg
är S. träet 1. timret ovan
stringer-plåten.
Skarp, de längst för- och
akter-ut intill stävarna belägna
skarp-formade utrymmena å fartyg;
användas vanl. för vattenballast 1.
fyllas med cement.
Skarprättare (mlty. scharp-
richter, eg. person, som avrättar
medelst det skarpa svärdet, i
motsats till den, som hängde), i äldre
tid kallad ”mästerman”,
verkställare av dödsstraff, spec.
halshuggning. En lägre ställning hade
bödeln, som verkställde
häng-ningsstraff, tortyr m. m. I Sverige
har skillnaden ej varit stor och
försvinner efter 1500-t. S. och än
mer hans tjänstefolk ansågos
”oärliga” (orena). Före 1858
fanns en S. i vart län, men med
dödsstraffets inskränkande
minskades deras antal, så att slutligen
endast en riksskarprättare
återstod. Den siste dog 1920.
Skarpskytterörelsen, se
Skyt-terörelsen.
Skarstad, socken i Skarab. 1.,
jämte Vara, önum och Hällum
pastorat i Skara stift. 630 inv.
Skarstedt. 1. Vilhelm S., f.
1815, d. 1908, teolog, prof, i Lund
1865—96. Orienterad mot sin tids
lågkyrkliga väckelserörelser, kom
S. att stå i visst
motsatsförhållande till den lundensiska
högkyrklig-heten. En originell personlighet,
kvick och slagfärdig, använde han
i sin framställning och sitt
umgänge gärna den personligt
karaktäristiska detaljen och strödde
omkring sig anekdoter och
ordlekar. — 2. E r n s t S., f. 1857, den
föreg:s son, svensk-amerikansk
författare och tidningsman. S.,
som varit redaktör för flera
svensk-amerikanska tidningar, har
i talrika arbeten skildrat
Nord-Amerikas svenska befolkning. Han
har även utgivit ett par
diktsamlingar. — 3. Sigfrid S., f.
1867, den föreg:s halvbroder,
jurist, revisionssekreterare 1905,
justitieråd 1908, juridisk
skriftställare, har från 1927 övertagit
utgivningen av de årliga
editionerna av Sveriges rikes lag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
